Sändebudet nr 6 / 2019, ledare

Ingvar Dahlbacka, professor, Åbo

Inom den evangeliska rörelsen i vårt land har sången och musiken alltid spelat en viktig roll. Många av rörelsens tidiga ledargestalter, som exempelvis Fredrik Gabriel Hedberg och Johannes Bäck, var också flitiga författare av sångtexter. Lutherska Evangeliföreningen i Finland grundades år 1873 och redan till föreningens första årsmöte år 1874 utkom det första sånghäftet av Sionsharpan.

Under årens lopp har sångboken Sionsharpan genomgått olika bearbetningar och antalet sånger har utökats efter hand. Sångboken har utkommit i flera olika upplagor, den senaste år 1993. Den innehåller sammanlagt 535 sånger.

Sionsharpans sånger har varit i flitig användning bland den evangeliska rörelsens folk. Sångerna har sjungits vid samlingar, möten och gudstjänster i bönehus och kyrka, men också i många hem. De har bidragit till att sprida det kristna budskapet i vida kretsar och genom dem har evangeliet sjungits in i många hjärtan. Den andliga sången har utan tvekan varit ett aktivt medel för att göra Kristus känd, trodd och älskad.

Den sångförfattare som står för de flesta sångtexterna i Sionsharpan är Lina Sandell (1832–1903), eller Carolina Sandell Berg som hon egentligen hette. Lina Sandell har skrivit inte mindre än 102 texter i sångboken och dessutom har hon bearbetat tio av sångtexterna. Hon står alltså för närmare en fjärdedel av alla texter i sångboken. Det betyder att Lina Sandell genom sitt författarskap har kommit att sätta en mycket stark prägel på den evangeliska sångtraditionen.

När man i olika sammanhang har frågat efter de mest omtyckta andliga sångerna överlag så är det inte sällan som tre av Lina Sandells sångtexter har nått en topplacering. Dessa tre är ”Blott en dag”, ”Tryggare kan ingen vara” och ”Bred dina vida vingar”. Men hon skrev också ”En liten stund med Jesus”, ”Herrens nåd är var morgon ny”, ”Jesus för världen” och ”Vem klappar så sakta i aftonens frid” för att nämna några av hennes mest kända sångtexter.

Den 27–30 juni detta år samlas det evangeliska folket till årsfest i Kristinestad. I det digra programmet för festdagarna finns förutom predikningar, bibelstudier och seminarier också en lång rad sånguppträdanden angivna. Det handlar om allt från solosång till sång av olika körer, sånggrupper och strängband. Och vid de olika samlingarna kommer också ett stort antal sånger ur Sionsharpan att sjungas. Högst troligt kommer även många av Lina Sandells sånger att ljuda i Kristinestads kyrka och församlingshem, i Kristinestads skola och på övriga mötesplatser under årsfesten.

År 1867 gifte sig Lina Sandell med köpmannen och riksdagsledamoten Oscar Berg (1839–1903). Parets bröllopsresa gick till Finland och en av de orter som de besökte var Kristinestad. Lina Sandell gjorde anteckningar under resan och via dem och via brev som hon skrev känner vi relativt väl till hur hennes besök i Kristinestad förlöpte.

Vid den tiden fanns nämligen i Sydösterbotten olika så kallade vängrupper som regelbundet samlades till andliga sammankomster. Från mitten av 1800-talet fanns åtminstone två sådana vängrupper i Kristinestad. Dessa båda grupper räknade sig som hedbergianer eller evangeliska. Den ena gruppen kallades för ”norrstadkristna” och den andra för ”söderstadskristna”. De stod i kontakt med Fredrik Gabriel Hedberg via brev och de läste hans skrifter.

Några utförliga uppgifter om gruppernas storlek finns inte, men i ett brev från år 1867 berättar urmakaren Johan Fredrik Westerholm – den ledande personen bland norrstadskristna – att 50–60 personer hade besökt det möte i staden där han hade predikat. Det var dessa båda grupper som Lina Sandell och hennes man besökte när de var i Kristinestad. Hon skrev att de ”hade ljuftliga stunder tillsammans kring bibeln och Luther”.

Vilka sånger man sjöng vid vängruppernas sammankomster i Kristinestad i medlet av 1800-talet vet vi inte, men det är inte långsökt att tänka sig att Lina Sandells sånger redan då sjöngs i de evangeliska kretsarna. Och när Sionsharpan från och med 1870-talet började spridas också i de österbottniska bygderna vet vi med säkerhet att Lina Sandells sånger genom den sångsamlingen fick bära bud om en om fullbordad frälsning och en öppen himlaväg också för många Kristinestadsbor.

När vi därför under fyra dagar samlas till fest i Kristinestad för att ta del av ett digert årsfestprogram är det inte minst genom de kärnfriska väckelsesångerna i Lina Sandells anda som vi förs in i en drygt hundrafemtio år gammal sångtradition. I släktled efter släktled har dessa sånger inövats och sjungits. Men de har inte åldrats. Deras budskap är ständigt lika aktuellt. Där finns den enkla, folkliga framtoningen, där finns den solida bibliska grundvalen och där finns en trosvärme som visar vägen till den kristna upplevelsens djuplägen.

Måtte förkunnelsen, men framför allt sången under årsfesten få bli många till uppmuntran, glädje och frimodighet i tron.

Låt oss nu sjunga,
sjunga om Jesu nåd!
Gamla och unga,
prisa hans kärleksråd,
prisa hans dyra nåd!

(SH 154:1)