HWEC-2012.11.30-DStenlundHäromdagen var vi några som pratade om traditioner kring omskärelse och invigningsritualer här i Kenya. Olika folkgrupper har olika traditioner, men de allra flesta har någon form av omskärelse och ofta även för flickorna. Efterhand som kristendomen har kommit har en del av detta lämnats eller omvandlats. Men för många grupper finns det kvar i en eller annan form.

Ibland funderar jag på hur mycket bevarandet av dessa traditioner styrs av rädsla. Under de år som jag har varit här har jag börjat förstå lite av hur viktiga dessa riter är för att man ska räknas som vuxen. De är en viktig del av en persons identitet. Att ställa sig utanför kan medföra, och har säkert inneburit tidigare, att man blivit socialt utstött. Det är långt ifrån för alla som den kristna identiteten har ersatt den traditionella. Vi har alla en längtan att höra till, att bli bekräftade. Att välja att ställa sig utanför kräver mod och en övertygelse att något annat är viktigare.

Herren säger: Ja, med evig kärlek har jag älskat dig, därför låter jag min nåd förbli över dig. (Jer 31:3) I vår helande workshop har ett av avsnitten rubriken ‘Gud som en kärleksfull Far’. Det kan vara svårt att se Gud som en kärleksfull Far om vår jordiska far / mor inte visat oss kärlek. Det passet avslutas med en själavårdsstund, då de som önskar, får ta emot några ord, en kram eller på annat sätt något som hjälper dem att se Gud som en kärleksfull Far.

I den senaste workshopen förra veckan, var det många deltagare som kom fram till oss två som stod som faders- respektive modersfigur. Vår förhoppning och bön är att Herren på det sättet ska få förmedla sin kärlek till dem. Andra gånger är det kanske ingen. Ingen workshop är som en annan.

I juli hoppas vi kunna hålla en workshop för studenterna på evangelistutbildningen på Atemo Bible College. Det är skolans ledning som bett oss komma. Vi hade en sådan för två år sedan för den föregående gruppen och det blev mycket uppskattat. Be gärna att Herren får lägga till rätta i planeringen också för detta!

Kerstin Nilsson, 

missionär i Kenya

(http://www.elmbv.se/blogg/ 8.6.2014)