Apg 13

Inledning: Året var 46 eller 47 e.Kr. Jesus hade gett sin missionsbefallning 16–17 år tidigare. Paulus hade fått missionskallelsen när han kom till tro, 14 år tidigare, då Jesus hade sagt till honom: "Gå, jag skall sända dig ut till hedningarna långt borta" (22:21). Petrus hade döpt Kornelius mer än tio år tidigare. Den hednakristna församlingen i Antiokia vara redan några år gammal. Först nu, i detta skede, sänder man ut de första egentliga missionspredikanterna till världen.

Barnabas var av Levi stam, hemma från Cypern. Han hade bott i Jerusalem redan innan han kom till tro. Johannes Markus var hans kusin (Kol 4:10). Markus mor Maria var en av de centrala personerna i församlingen i Jerusalem (12:12). Paulus var vid det här skedet redan över 40 år gammal.

Ledaren läser vad som sägs i inledningen till kapitel 11b.

Frågorna: 12:25–13:13
1. Varför var det just församlingen i Antiokia och inte moderförsamlingen i Jerusalem som började sända de första missionspredikanterna till hednavärlden?

  • Varför hade inte Paulus gett sig av på egen hand genast han fått missionskallelsen? Vad väntade han på i 14 långa år?

2. Vad kan ni dra för slutsatser av namnen på profeterna och lärarna i församlingen i Antiokia (1)? (Hur många var de, vilka nationaliteter av namnen att döma, vilken samhällelig status representerade de?)

  • Hur många procent av församlingens medarbetare sändes ut i missionsarbete?

3. Varför skulle församlingen i Antiokia avstå från de mest begåvade medarbetarna? Skulle man inte ha haft mera nytta av dem inom den "inre missionen"? (2–3)

  • I vilken form fick församlingen senare tillbaka det som de nu avstod från?

4. Vad lär oss denna text om missionskallelsen, vem ger den, till vem ges den och hur (2–4)?

  • Vad är förhållandet mellan den inre kallelsen som kommer från Gud, och den yttre kallelsen som kommer av församlingen? Jämför vers 3 med 22:21 som är citerad i ingressen.
  • Varför kan och får inte en missionspredikant resa ut utan en sändande församling?

5. Hur tror ni att de första missionspredikanterna beslutade i vilken riktning de skulle gå (4–5, se även ingressen)

  • Vad visar det oss, att de första missionspredikningarna hölls i synagogor och inte på torgen (5)?

6. För vilket bruk tror ni att den romerske landshövdingen höll en judisk trollkarl hos sig (6–7)?

  • Fundera över olika orsaker till att Elymas Barjesus först förhöll sig vänligt inställd till de två missionspredikanterna och sedan avogt (6–8)?

7. Vad är det för märkligt med missionshistoriens första under (9–11)?

8. Vad hade hänt om Paulus och Barnabas hade predikat nådens evangelium, men inte sagt raka ord till Elymas (10–11)?

  • Händer det i vår tid liknande "negativa under"? Om inte, vad visar detta?

9. Varför sägs det att Sergius Paulus häpnade över "Herrens lära" och inte över t.ex. Herrens kraft?

  • Till vad behövs under i missionsarbetet? Till vad Herrens lära?

10. Kanske Paulus och särskilt Barnabas kände frestelsen att stanna kvar på Cypern och grunda en församling, nu när landshövdingen hade kommit till tro. Vad fick dem att fortsätta resan till Mindre Asien (13)?

  • Varför stöder många missionsorganisationer i årtionden de kyrkor som de grundat, i stället för att fortsätta till områden där evangelium inte har blivit predikat?

11. Fundera över vilka orsaker som fick Markus att återvända hem med mjölktåget (13)?

  • Hur kändes det kanske för Markus mor när sonen kom hem från den halvfärdiga missionsresan? Se ingressen.

Sammanfattande frågor:

  • Hur verkar den helige Ande i denna situation?
  • Hur inverkade dessa händelser på världsmissionen?
  • Var i denna text finns nådens evangelium?

Avslutning: Nu började Paulus och Barnabas långa färd längs den nutida turkiska bergsplatån. Den första etappen gick till Antiokia i Pisidien. Vi kan läsa om den predikan som hölls där i synagogan i samma kapitel, verserna 16–41. Många blev övertygade om det nya budskapets frälsande kraft. Följande sabbat var synagogan så full av intresserade, att judarna blev rasande och hetsade upp stadens ledning mot missionspredikanterna. De blev tvungna att resa till Ikonium. Detta blev ett ofta upprepat mönster under Paulus missionskarriär: synagogan – några kommer till tro – hedningarna blir intresserade – judarna ordnar upplopp – jorden bränner under fötterna – vidare till nästa plats (13:14–14:7).

Läs hemma: Kapitel 14