Apg 14

Inledning: Nu handlar det om år 47 eller 48 e. Kr. Paulus och Barnabas hade på sin första missionsresa rest från sin startplats Antiokia 650 km med båt på Medelhavet och 500 km med apostlahästar, d.v.s. till fots, på den turkiska bergsplatån, ända till Lystra och Derbe. (På tillbakavägen färdades de en lika lång väg, sammanlagt 2250 km!) Paulus var inte frisk. Om sitt besök i någon av dessa städer minns han senare följande: "Ni vet att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången fick tillfälle att predika evangeliet för er. Fastän min svaga kropp kunde ha inneburit en frestelse för er, så föraktade ni mig inte eller avskydde mig, utan ni tog emot mig som en Guds ängel, ja, som Kristus Jesus." (Gal 4:13–14)

Zeus och Hermes var grekiska gudar, den första huvudguden och den senare hans budbärare. Grekerna hade många gudar som var mycket mänskliga med sina goda och dåliga sidor.

Frågorna: 14:8–23
1. Se på en karta hur Paulus och Barnabas färdades. Ungefär hur länge kunde det ta för dem att gå från kusten till Lystra? (Se ingressen.)

  • Vilken sjukdom skulle Paulus ovan citerade ord tyda på? (Se ingressen)

2. Vad fick den lame mannen i Lystra att tro, kanske för första gången i sitt liv, att han kunde bli botad (8–10)?

  • Vad lär vi oss av folkets religiositet (11–13)?
  • Vilka olika saker var för Paulus och Barnabas de allra svåraste i situationen som berättas i verserna 11–13?

3. Se på Paulus tal till avgudadyrkare i verserna 14–17. Vad är enligt honom skillnaden mellan den sanna Guden och avgudar?

  • Varför nämner Paulus särskilt ordet "glädje" i sitt tal (17b)?
  • Tror ni att lyssnarna blev sårade när de hörde att deras gudar kallades avgudar (Folkbibeln) / maktlösa gudar (Bibel 2000)?
  • Hur ska vi förhålla oss till andra religioners gudar?

4. Från Antiokia i Pisidien till Lystra är det nästan 100 kilometer och från Ikonium till Lystra ungefär 40 kilometer. Judarna färdades hela denna väg bara för att vända invånarna i Lystra mot Paulus och Barnabas. Vad kunde de anklaga missionspredikanterna för? Fundera på olika möjligheter (19).

  • Jämför verserna 11 och 19. Vad berodde det på att folket ändrade åsikt så snabbt?

5. Paulus var allt annat än frisk redan innan han blev stenad. Fundera över vilka skador stenandet förorsakade honom, han blev ju t.o.m. medvetslös (19)?

  • Tror ni att Paulus kom på fötter och klarade sig 100 km till nästa stad på ett naturligt sätt eller behövdes det ett speciellt under (20)?

6. Vad fick många nyomvända kristna att känna sådan stor värme för Paulus, som om han skulle ha varit en Guds ängel eller Jesus själv (se ingressen)?

7. I allmänhet dröjer det på missionsfälten åratal, om inte årtionden, innan en ung kyrka är ekonomiskt självständig och själv kan utbilda sina medarbetare. Vilka olika omständigheter ledde till att detta självständigblivande skedde inom några månader i de församlingar som Paulus grundat (21–23)?

  • Hur kan vi i våra dagar påskynda unga kyrkors självständigblivelse, så att de inte skulle vara beroende av andra länders pengar och arbetskraft?

8. Vem blir uppmuntrad av orden i sats 22 och vem blir nedstämd?

  • Fundera i ljuset av vers 22b på, varför du har haft många svårigheter i ditt liv.

Sammanfattande frågor:

  • Hur verkar den helige Ande i denna situation?
  • Hur inverkade dessa händelser på världsmissionen?
  • Var i denna text finns nådens evangelium?

Avslutning: De sista verserna i kapitel 14 berättar att Paulus och Barnabas återvände till kusten och därifrån med båt till församlingen i Antiokia, som sänt dem i väg på resan. Missionspredikanterna kunde nu berätta "om allt vad Gud hade gjort med dem och hur han hade öppnat trons dörr för hedningarna" (27). Glädjen var stor när förebedjarna fick höra att deras bön hade blivit hörd.

I missionsarbete behövs alltid två parter, de som åker ut och de som med bön och offer sänder. Missionären behöver veta att hemmafältet står bakom honom. Han måste också kunna vara ärlig, så att han för förebedjarna kan berätta om sina misslyckanden lika väl som om sina framgångar. Det är alltid ledsamt om man ser missionären som en förlorare då han berättar om sina misslyckanden och som en skrytare när han berättar om sina framgångar.

Läs hemma: Kapitel 15