Apg 26

Inledning: Konung Agrippa var alltså Herodes Agrippa II, son till den Agrippa som hade förföljt Petrus 20 år tidigare. Bernice var hans syster, precis som Drusilla, den förra landshövdingens fru. För att tysta ryktena om incestförhållandet hade Bernice varit gift ett par gånger, men sedan återvänt till sin bror. Lukas, som var väl insatt i alla titlar, lämnar denna gång helt bort dem framför Bernices namn...

Den gamla fången Paulus står i sin fångdräkt framför den i strålande kläder klädda Herodes Agrippa, hans syster och landshövdingen i Rom. Kontrasten var iögonenfallande. Och ändå: vem av de fyra är egentligen starkast? Vem är fånge, vem är fri?

För tredje gången skriver Lukas ner Paulus omvändelseberättelse. Men först nu nämner Paulus dessa Jesu ord: "Det är hårt och smärtsamt för dig att sparka mot udden." (14b). Detta är ett grekiskt ordspråk. Det syftar på en oxe, som drar en plog med en udd placerad bakom benen så att den inte ska sparka. Om oxen sparkar, skadar den på detta sätt bara sig själv.

Frågorna: 26:1–32
1. Vilka saker i Herodes släkt verkar gå från fader till son? Kom ihåg vad man har berättat om dem i evangelierna och se även ingressen för kapitel 12.

  • Hur klarar Paulus att förhålla sig så korrekt till två av de mest fördärvade företrädarna för Herodes släkt (1–3)?

2. Varför vill Paulus också i denna situation berätta sin omvändelseberättelse?

  • Varför skriver Lukas ner Paulus omvändelseberättelse ännu en tredje gång, i stället för att kort nämna: Se ovan?

3. Hur försöker Paulus i verserna 4–8 visa att han har rätt och fariséerna fel?

4. Vad tror ni att den kungliga publiken tänkte när den hörde Paulus berätta om sitt eget förflutna som förföljare av de kristna (9–11)?

  • Varför hade det varit så enormt viktigt för Saulus att få de kristna att smäda Jesus (9–11)?

5. Vad hade Jesus menat när han sade: "Det är hårt och smärtsamt för dig att sparka mot udden." (12–14, och ingressen)?

  • I vilka situationer har du försökt sparka mot udden?

6. Vilket öde ville kanske Paulus varna Agrippa, Bernice och Festus för, när han lånade dem Jesu ord i vers 18?

  • Varför ska man enligt Jesus utföra missionsarbete (16–18)?
  • Varför är det tryggt att åka ut i missionsarbete, oberoende av vad som händer på fältet (16–18)?
  • Vad borde ske för att de unga troende i vårt land skulle höra Jesu kallelse i verserna 16–18?

7. Hur lät kanske Jesu ord: "jag räddar dig undan ditt eget folk" i Agrippas, Bernices och Porcius Festus öron (17)?

  • På vilket (hemligt) sätt uppfylldes ändå vers 17 i Paulus liv och martyrdöd?

8. Vad hade varit Paulus budskap efter att han hade mött Jesus (20–23)?

9. Vad i ordväxlingen mellan landshövdingen, kungen och fången gör störst intryck på dig (24–29)?

  • Varför blev inte Agrippa och Festus förargade när Paulus så tydligt försökte omvända dem (27)?
  • Tycker du att det ligger inom möjligheternas gräns att någon av Paulus tre åhörare senare skulle ha kommit till tro?
  • I vilket avseende borde vi ta lärdom av Paulus?

10. Tror ni att Paulus ångrade att han hade vädjat till kejsaren? Varför, varför inte (30–32)?

Sammanfattande frågor:

  • Hur verkade den helige Ande i denna situation?
  • Hur inverkade denna händelse på världsmissionen?
  • Var i texten finns nådens evangelium?

Avslutning: Johannes Döparen hade gjort sitt bästa för att rädda Herodes Antipas och Herodias själar (Mark 6:20). Nu försökte Paulus göra det samma med Herodes Agrippa II och Bernice. Den gamla aposteln glömde inte för ett ögonblick evighetsperspektivet för de människor han mötte: skulle de hamna i helvetet eller komma till himlen? Därför förändrade han om och om igen sina rättegångar till tydliga evangelisationsmöten.

Festus var i knipa: han måste skicka en romersk medborgare till Rom, då denna hade vädjat till kejsaren. Men han hade ingen anklagelseskrift att skicka med fången. Landshövdingen visste helt enkelt inte vad Paulus hade begått för brott och varför han hållits två år bakom galler. Den ena instansen efter den andra förklarade Paulus oskyldig till alla brott, men han blev ändå inte frigiven. Sakta men säkert förde Gud aposteln mot världens huvudstad.

När det judiska upproret efter några år bröt ut, ställde sig Agrippa på den romerska sidan mot sitt eget folk. (I själva verket hade judarna aldrig hållit herodianerna som sina egna; de var ju till hälften iduméer.) Agrippa var realpolitiker; han såg vilken sida som skulle vinna kriget. Bernice uppträdde en tid som älskarinna till fältherren Titus, som stred mot judarna, men övergavs senare av honom. Agrippa dog år 100 e.Kr. som den sista av alla herodianer.

Läs hemma: Kapitel 27