» 

 » 

4. Jesus möter en mor i nöd, Matt 15:21–28

4. Jesus möter en mor i nöd, Matt 15:21–28

Inledning: Kananéerna var sedan gammalt judarnas ärkefiender. Tyrus och Sidon ligger 45–60 km från Galileen. Jesus ville inte att någon skulle veta om denna utlandsresa (Mark 7:24). Ledaren berättar kort som inledning det viktigaste om kung David. (v. 22)

  1. Föreställ dig hurdan den här kvinnans vardag hade varit, och hurdana hennes människorelationer var (förhållandet till dottern, mannen, andra barn, grannar osv.)
  • Vad kan man tänka sig att mamman beskyllde sig själv för?
  • Vilka är de mammor i vår tid, som har lika stor nöd i hjärtat som den här kvinnan?
  1. Den kananeiska kvinnan visste något om Jesus som de flesta judar inte förstod, nämligen att han var Davids son (v. 22). Hur tror ni att hon hade fått klarhet över detta faktum?
  • Varför bad mamman om nåd för sig själv? (v. 22)
  1. Vilka var Jesu tre första svar på kananeiskans nödrop? (v. 23–26)
  • Vanligtvis tog Jesus emot alla hjälpbehövande med öppen famn. Varför förhöll han sig då så nedlåtande till denna kvinna?
  • Vad skulle du göra, om Jesus bemötte dig som han bemötte den här kvinnan?
  1. Vad tänkte lärjungarna om den kananeiska kvinnan och om hela situationen? (v. 23) 
  2. Hur reagerade kvinnan på att Jesus verkade avvisa henne? (v. 23, 25, 27) 
  3. Vad tror ni att hände i Jesu hjärta, när han stod tyst inför kvinnans lidande?
  • Varför står Jesus ibland tyst, också då vi ropar på hjälp?
  • Varför måste allas tro prövas?
  1. Jesus berömde endast två personers tro, denna kvinnas, samt en romersk officers. Försök i den här texten hitta så många tecken som möjligt på en stark tro. 
  2. Hur tänker man vanligtvis att en stor tro föds i hjärtat?
  • Ledaren läser Mark 7:30. Hur kunde den här hedniska kvinnan ha en så stor tro, redan innan hon hade sett undret ske?
  • I hurdana situationer behöver vi själva stor tro?
  1. Vad var avsikten med denna Jesu enda utlandsresa?

Glädjebudskap: När Jesus hängde på korset, var han tvungen att tro på en Gud som teg (jämför Ps 22:1–2, 25). Vid det tillfället var Jesu tro väldigt lik den kananeiska kvinnans tro. Skillnaden var ändå, att Gud inför Jesus teg på grund av sin vrede, och inte på grund av sin kärlek.