Apg 6–7

Inledning: Eftersom församlingen i Jerusalem levde med gemensam ekonomi, var man tvungen att tillsammans sköta penningärenden (t.ex. omhändertagandet av fattiga). Ganska snart började de grekisktalande judarna (de som flyttat tillbaka från diasporan till hemlandet) klaga över att deras änkor blev förbisedda vid matutdelningen. Apostlarnas tid gick åt till att dela ut maten, så att de blev tvungna att försumma studiet av Guds ord och förkunnelsen. Därför beslöt apostlarna att grunda diakonämbetet.

De sju första diakonernas namn räknas upp i vers fem. I Apostlagärningarna kan vi se, att det till diakonernas uppgifter hörde att ha omsorg om de fattiga, men också att handha förkunnelseuppgifter. Filippos var egentligen i nyckelställning vid väckelsen i Samaria (8:5–8). NT nämner senare en kvinnlig diakon, nämligen Febe från Kenkrea (Rom 16:1–2).

Det var egentligen romarna som skulle besluta om dödsstraff, men det verkar som om Pilatus, som var bosatt i Caesarea, inte alltid skulle ha orkat bekymra sig om de judiska förehavandena. Stening är ett förhållandevis långsamt sätt att dö på.

Frågorna: 6:8–15 och 7:51–60
1. Vilka olika nådegåvor hade Stefanus (8–10, se även vers 5)?

  • På vilket sätt kunde Stefanus använda sig av dessa gåvor i diakonämbetet?

2. Varför hatade judarna Stefanus extra mycket (9–12)?

3. Leta reda på så många detaljer som möjligt i Stefanus rättegång och död som påminner om hur Jesus behandlades (enbart ur minnet) (8–14 och 54–60).

4. Tror du att Stefanus förstod vilka följder hans anklagande ord skulle få (51–54)?

5. Varför gavs Stefanus den syn som verserna 55–56 berättar om, mitt i rättegången?

  • Vad tror du att Stefanus såg i Jesu ansikte?

6. Vad var det för skillnad mellan Jesu bön: "Fader, i dina händer lämnar jag min ande" (Luk 23:34) och Stefanus bön: "Herre Jesus, ta emot min ande" (59)?

7. Stefanus tänkte inte i sin dödsstund på sitt eget liv, utan på sina förföljare (60). Vad fick honom att göra så?

  • Skulle du själv kunna be för de människor som gjort dig mest ont, på liknande sätt som Stefanus gjorde? Varför ja, varför nej?

8. Fundera på olika möjligheter till hurudan inverkan Stefanus död fick på dem som stenade honom och på andra människor i omgivningen (15, 54, 57)?

  • Ledaren läser verserna 22:19–20 och 1 Kor 15:9. På vilket sätt påverkade Stefanus martyrdöd Saulus (58 och 8:1)?

9. Det sägs att "martyrernas blod är kyrkans bästa utsäde"? Hur förverkligades det i urkyrkan, och hur förverkligas det idag?

  • Fundera över följande fråga: Kan en person som förföljer kristna vara fullt övertygad i sitt hjärta på att han gör det som är rätt?
  • Vad händer den kristna kyrkan ifall ingen av dess medlemmar är beredd att lida och dö för Jesu skull, utan på ett sätt eller ett annat enbart flyr situationen?
  • Jesus förutspådde en förföljelse i de yttersta tiderna. Hurudana tecken kan vi se på det redan idag?
  • Vad tänker du själv göra ifall förföljelsen möter dig under din livstid?

Sammanfattande frågor:

  • Hur verkar den helige Ande i denna situation?
  • På vilket sätt inverkade Stefanus martyrdöd på världsmissionen?
  • Var i denna text finner vi nådens evangelium?

Avslutning: Saulus namn nämns för första gången i samband med stenandet av Stefanus. Vi vet att Saulus föddes några år efter Jesus, i Kilikien vid Medelhavets nordöstra strand (se karta). Hans föräldrar var fromma judar och familjen tillhörde Benjamins stam, efter vars berömda kung även Saulus hade fått sitt namn. Saulus far hade tydligen gjort Rom någon tjänst, eftersom han hade fått romerskt medborgarskap.

Kilikien bildade tillsammans med Syrien en romersk provins. Den var berömd för sitt hållfasta gethårsskinn, som man sydde tält av. Saulus födelsestad Tarsus var en känd universitetsstad och han hade fått en god allmänbildning. Säkert studerade han grekisk litteratur i Tarsus, men huvuddelen av sina studier avlade han i Jerusalem för den berömda rabbi Gamaliel. Saulus var en mönsterelev som gjorde snabba framsteg och han blev snart en ivrig farisé. Vid sidan om lärde sig Saulus också tältmakararbetet.

Saulus var alltså endast några år yngre än Jesus. Var han tillbringade de tre år som Jesus verkade i Judéen vet vi inte. I början av Apostlagärningarna bor han dock i Jerusalem (kanske hos sin syster), och han hade trots sin ringa ålder kommit så långt att han fick delta i Stora rådets sammanträden (vanligtvis fick ingen under 30 år delta i dem). Han berättar själv att han röstade för att Stefanus skulle avrättas.

Urkyrkan fick en ursinnig motståndare i Saulus. "Men Saulus försökte utplåna församlingen. Han gick in i hus efter hus och drog fram både män och kvinnor och lät sätta dem i fängelse." (8:3)

Läs hemma: Kapitel 8