Evangeliets lära visar oss inte direkt till Guds höga, heliga och för syndare förfärande majestät, utan leder oss först milt till Kristus, den rätte medlaren och vår Frälsare, till honom som var till i Gudsgestalt, men inte räknade tillvaron som Gud  såsom segerbyte, ”utan utgav sig själv genom att anta en tjänares gestalt då han blev människa” (Fil 2:6,7), för att försona oss med Gud ”för att vi i honom skulle stå rättfärdiga inför Gud” (2 Kor 5:19,20).

”Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. Genom honom har vi också tillträde till den nåd som vi nu står i, och vi jublar i hoppet om Guds härlighet” (Rom 5:1-2)

Men utan denne vår medlare Jesus Kristus och utan att känna honom i tron har vi syndare ingen väg till Gud, och inget hopp om delaktighet i hans nåd och frid genom något arbete, tjänande av Gud eller heligt liv, ”utan en fruktansvärd väntan på domen och en förtärande eld, som skall uppsluka motståndarna” (Hebr 10:27).

Den som alltså nu söker och närmar sig Gud utan Kristus och utan tro på hans ord, kan inte finna en nådig Gud, vare sig i himmelen eller på jorden (Joh 14:6), utan han kommer en gång att finna allt sitt arbete och sin strävan ha varit förgäves och slutligen förstå, att ”det är fruktansvärt att falla i den levande Gudens händer” (Hebr 10:31 och 12:29).

Därför bör vi av evangeliets ord lära känna Kristus och tro på honom. Så finner vi i honom den rätte medlaren, genom vilken strömmar nåd och frid och all välsignelse från himmelen.

Fredrik Gabriel Hedberg
Från Trons lära till saligheten (1843)

« Tillbaka