Men Gud har inte kallat oss till att famla efter en oviss salighet på den egna beredelsens väg, utan till ett levande och sant salighetshopp har han kallat oss i Jesus Kristus.

Ty inte har Kristus förgäves dött och i onödan uppstått från de döda, utan han har berett en fullkomlig förlossning och förvärvat åt oss liv och rättfärdighet, samt stigit upp till Fadern i himmelen för att där bereda rum åt sina trogna. Till detta hopp kallar Gud oss i evangelium och vill att alla skall tro.

”Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det, inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig.” (Ef 2:8-9)

”Den som tror på Guds Son har vittnesbördet inom sig. Den som inte tror på Gud gör honom till en lögnare, eftersom han inte tror på vittnesbördet som Gud har givit om sin Son. Och detta är vittnesbördet: Gud har skänkt oss evigt liv, och det livet är i hans Son” (1 Joh 5:10-11)

Guds vilja och råd om vår salighet är alltså ”att vi skall tro på hans Sons Jesu Kristi namn” (1 Joh 3:23) – inte bara delvis eller till hälften, utan så att säga med hela vår själ, samt att vi må växa till och stärkas i denna tro i alla frestelser och prövningar samt sätta ett allt fullkomligare hopp till den nåd som skall komma oss till del när Jesus Kristus uppenbaras. (1 Petr 1:13).

Denna trons tillväxt och detta hopps stärkande avser aposteln Paulus då han ber för efesierna, att Gud skall upplysa deras hjärtan, så att de förstår vilket hopp han har kallat dem till och hur rikt på härlighet hans arv är bland de heliga (Ef 1:18).

Fredrik Gabriel Hedberg
Från Trons lära till saligheten (1843)

« Tillbaka