Vem var Fredrik Gabriel Hedberg, den evangeliska rörelsens upphovsman?

Fredrik Gabriel Hedberg föddes år 1811 nära Brahestad, och dog år 1893 i Kimito. Han gick i skola i Brahestad och Uleåborg, och blev student som 15-åring. Samma år genomgick Hedberg en religiös kris. Han hade en dröm om den yttersta domen, som gjorde honom förskräckt, men som också drev honom att i Guds ord flitigt forska efter vägen till frälsning och salighet. Läsningen gav honom så småningom frid i själen och en stor glädje.

Men det dröjde inte länge förrän den kännbara friden var borta. Och så pendlade Hedberg under många år mellan hopp och missmod. Efter studier i Åbo och Helsingfors valde Hedberg prästbanan i hopp om att han då skulle komma att umgås med Guds ord, och att Gud därigenom skulle återföra honom på livets väg.

Hedberg lärde också känna Paavo Ruotsalainen och andra stora pietistledare i vårt land. Som 25-åring fick Hedberg tillfälle att besöka pietistledarna, i hopp om att de skulle återföra honom från mörkret till Jesus Kristus. Deras råd var att träget be Gud om hans Andes upplysning till Jesu levande kännedom. ”Jag gjorde så”, skriver Hedberg, ”jag både grät och bad, men Jesus blev ändå för det mesta okänd för mig. De uppmanade mig också att fly all världslighet och öppet bekänna Kristus för alla. Jag försökte med stort allvar följa de råd som jag hade fått och blev från den tiden en allvarlig pietist, men försakelsen öppnade ändå inte himmelrikets portar för mig.” Citatet slut.

Hedberg ville alltså verkligen ta sin kristna tro på allvar, men han fick ingen bestående frid i hjärtat. I det avseendet påminde Hedbergs situation faktiskt om Martin Luthers andliga kamp. Det var ju först när Luther i Romarbrevets första kapitel upptäckte att evangeliet inte handlar om Guds rättfärdighet som ett krav på oss människor, utan som Guds stora gåva till oss i Jesus Kristus – det var först då Luther fick frid i hjärtat och hans liv fick en ny inriktning.

Faktum är att det betydde mycket för Fredrik Gabriel Hedbergs andliga utveckling att han i kyrkoarkivet i Lojo hittade ett bortglömt exemplar av Martin Luthers kyrkopostilla, alltså en samling predikningar av Luther. Och så småningom stod det allt klarare för Hedberg att evangeliet inte handlar om hur vi ska gå tillväga för att med våra gärningar förtjäna Guds nåd och förlåtelse, utan att vi i tron helt enkelt får gripa tag i Guds ords löften, om att Kristus redan har vunnit nåd och rättfärdighet åt oss.

Från sommaren 1842 var Hedberg förordnad som präst till Replot skärgårdsförsamling utanför Vasa. På hösten samma år skrev Hedberg den bok som kom att få en osedvanligt stor betydelse för kristenheten i vårt land. Hedberg, som var fullständigt tvåspråkig, gav först ut boken på finska under namnet ”Uskonoppi autuuteen”. På svenska fick boken titeln Trons lära till salighet. I boken redogjorde Hedberg för sin nyvunna evangeliska trosuppfattning. Därmed kan man säga att utgivandet av boken ”Trons lära till salighet” markerade den evangeliska rörelsens födelse.

Trettio år senare, år 1873, grundades den tvåspråkiga ”Lutherska Evangeliföreningen i Finland” för att man bättre skulle kunna föra det evangeliska trosarvet vidare till nya generationer. År 1922 delades Evangeliföreningen på språklig grund, varvid ”Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland rf”, förkortat SLEF, grundades för att verka bland den svenskspråkiga befolkningen i vårt land.

I dag bedriver både den finska och den svenska evangeliföreningen en mångsidig verksamhet runtom i vårt land och i många andra länder som två av vår lutherska kyrkas sju officiella missionsorganisationer.

När 200-årsminnet av Fredrik Gabriel Hedbergs födelse firades år 2011 gavs det ut många jubileumsböcker om hans liv och gärning.

I en av de böckerna skriver ärkebiskop emeritus Jukka Paarma så här:
”När man försöker förklara det finländska kyrkliga livet för utlänningar, märker man hur svårt det är för många att förstå karaktären av vårt lands kyrklighet. - - - Det här gäller särskilt för de väckelserörelser som uppstod på 1800-talet och då förhöll sig rätt kritiskt till den officiella kyrkan, men som till största delen ändå har stannat kvar inom kyrkan. - - - Bedjarrörelsen, laestadianismen, pietismen och den evangeliska rörelsen har de facto utgjort en väsentlig del av helheten inom vår evangelisk-lutherska kyrka. - - - Fortfarande är väckelserörelsernas betydelse stor, och kraften i dessa folkrörelser är det som representanter för andra kyrkor ibland har svårt att se och förstå.”

Ärkebiskop Paarma fortsätter:
”Den evangeliska rörelsens fader, Fredrik Gabriel Hedberg, hör utan tvivel till förgrundsgestalterna i vår kyrkas historia. Många årsklasser har läst om hans livsgärning redan i skolan. Men den nutida generationen känner honom inte särskilt väl. Tyngdpunkten i skolans religionsundervisning har förskjutits från vår egen tradition till nutiden, internationalism och religiös mångfald. Denna förändring har lett till att vår egen kyrkas och våra väckelserörelsers rötter är mera okända än förr.”

”Fredrik Gabriel Hedberg blev genom sina böcker och övriga skrifter, genom sin förkunnelse- och själavårdsverksamhet en av sin tids mest betydande kyrkliga ledare. Hans andliga auktoritet sträckte sig i praktiken över hela vårt land. Hans böcker har gett andlig näring åt flera generationer och styrt vår teologi i en riktning där man velat hålla fast vid den lutherska bekännelsen.”

”Fredrik Gabriel Hedbergs betydelse har också kommit till uttryck genom den väckelserörelse som fört hans andliga arv vidare ända fram till våra dagar. Den evangeliska rörelsen har inom vår kyrka varit en resurs, som på ett konstruktivt sätt har gett sitt speciella bidrag till väckelserörelsernas helhet.” Så långt ärkebiskop emeritus Jukka Paarma.

Göran Stenlund, Vasa
******************************************************
Källor:
•    Fredrik Gabriel Hedberg 1811–1893. Juhlakirja. Sley ry 2011.
•    Guldkorn. Fyra skrifter av Fredrik Gabriel Hedberg. SLEF-Media 2011.
•    Hedberg, Fredrik Gabriel: The Doctrine of Faith unto Salvation. FELM 2001.
•    Hedberg, Fredrik Gabriel: Trons lära till salighet. SLEF:s förlag 1975.
•    Schmidt, W. A.: Fredrik Gabriel Hedberg. Den evangeliska rörelsens i Finland grundare. Förbundet för svenskt församlingsarbete i Finland 1948.
•    Suokunnas, Seppo: Hengellinen Riemulaulu. Andelig Fröjde-Sång. Arkki-kirjat 2012.
•    Tidskriften Utsyn 10/2018. Norsk Luthersk Misjonssamband 2018.