| Vad ingen tanke tänkt |
|
|
Sändebudet 1/2010, ledaren Brita Jern
På nätet hittar man humoristiskt utformade utredningar över huruvida jultomten finns eller inte. Beskrivningarna är av okänt ursprung och finns i lite olika varianter. Beräkningarna är gjorda i vetenskaplig stil och presenterar tillgängliga data som sedan analyseras med hänsyn till alla relevanta aspekter. Analysen leder till sist fram till en slutsats angående jultomtens existens. Under julhelgen besökte jag en julfest i ett högstadium där en klass presenterade den här jultomtsanalysen. Publiken kunde på storskärm följa resonemanget med hjälp av uppställningar och givna fakta. Det finns två miljarder barn på jorden, men eftersom jultomten inte verkar betjäna de muslimska, hinduiska, judiska eller buddhistiska religionerna, reduceras arbetsbördan till 92 miljoner hem. Man förutsätter att det finns åtminstone ett snällt barn i varje hem. Med hänsyn till olika tidszoner och den totala tid tomten har på sig att besöka varje hem med klappar, kommer man till att han måste röra sig med en takt av 3000 gånger ljusets hastighet. Men en ordinär ren rör sig med en toppfart på bara 30 km i timmen. Den slutsats som eleverna vid julfesten till sist drog av alla givna fakta var att jultomten inte kan finnas. Den slutsatsen tog luften ur alla elever som deltog i programpunkten. Modet och livslusten sjönk dramatiskt. Alla satt där med hängande huvuden och uppgivna miner. Just då knackade det på ytterdörren. Vem kom in, om inte tomten! Han stod där livslevande, trots alla beräkningar! Så kan en god historia presenteras. Jag kom osökt att tänka på en annan gestalt, som utsatts för liknande beräkningar under flera århundraden, som avfärdats av otaliga kallt beräknande vetenskapsmän, logiskt tänkande analytiker och många andra som sökt påtagliga bevis. När man minst väntar det, knackar Han, som man redan avfärdat som orimlig och omöjlig, på och stiger livslevande in i människors liv. Hans namn är Jesus Kristus, Guds son, världens Frälsare. Med vårt förnuft söker vi sanningen om Gud och om livet. Vi söker den på empirisk eller rationell väg och ställer följande förnuftiga fråga: ”Vad är sanning?”. Men det svar som kommer till oss är inte en religion eller en ideologi. Svaret är en person. Och han svarar på en fråga som vi inte ställde: ”Vem är sanningen?”. Hur vi människor går till väga när vi fattar beslut beskriver dagens forskning på samma sätt som Bibeln beskriver det. Forskningen visar att vi tar in information selektivt. Vi prioriterar den information som stöder en etablerad uppfattning. Vi accepterar snabbt den första goda lösning vi kommer på. Vi är ovilliga att lämna en accepterad uppfattning trots information som visar att uppfattningen inte stämmer med fakta. Bibeln i sin tur säger: ”Ty den här tidsålderns gud har förblindat de otroendes sinnen, så att de inte ser ljuset som strålar ut från evangeliet om Kristi härlighet – han som är Guds avbild.” (2 Kor 4:4) Vårt resonerande är inte objektivt. Det finns en faktor som vi inte rår på, men som spelar in i alla våra analyser och bedömningar. Vi fungerar på samma sätt som en kompass som oavbrutet utsätts för magnetisk störning. Vare sig vi tar oss an frågan om vad som är sant eller om Gud finns, så leder vi oss själva fel. Vi ser inte verkligheten som den är och vi håller benhårt fast vid vår uppfattning trots all den information som visar på något helt annat. Denna störning kallar Bibeln synd. Synden navigerar oss huvudsakligen så att den i allt leder oss bort från Gud. Vi blomstrar i kreativitet, när det gäller att undvika allt vad Gud heter. I Bibeln finns många avsnitt där vi som människor varken förskönas eller stryks medhårs. Vi framställs sådana vi är. I Psaltaren står det: ”HERREN blickar ner från himlen på människors barn för att se om det finns någon förståndig, någon som söker Gud. Men alla har de avfallit, alla är fördärvade. Ingen finns som gör det goda, inte en enda.” (Psaltaren 14:2–3) Gud kommer utifrån och överbevisar oss om vår synd. Genom den helige Ande kommer han till oss och försonar oss med sig själv genom sin son Jesus Kristus. Något nytt och oförgängligt tar säte i oss. Det här är inte något vi resonerar oss fram till. Det sker genom att Han kommer till oss och börjar bo i oss. Han kastar till och med nytt ljus över våra resonemang, och vi ser att Han, Gud, finns. Vi ser sanningen om oss själva. Men vi ser också räddningen bort från synden som sargat vår relation till Gud. ”Vi vet att Guds Son har kommit och gett oss förstånd, så att vi känner den Sanne, och vi är i den Sanne, i hans Son Jesus Kristus. Han är den sanne Guden och det eviga livet.” (1 Johannesbrevet 5:20) Med stor glädje får vi ta till oss budskapet i Guds nåderika ord. Han säger: ”Jag har utplånat dina överträdelser som ett moln, dina synder som en sky. Vänd om till mig, ty jag har återlöst dig.” (Jesaja 44:22) Kan året börja bättre? |