ElfenbenshjartatFörfattare: Anna Tikum
Pris: 28,90 €

Sidantal: 310

Bindning: Inbunden

Förlag: Fontana Media

ISBN: 978-951-550-736-5

Ett missionärsbarns relation till barndomslandet.

Anna Tikum växte upp som missionärsbarn i Tanzania. Elfenbenshjärtat är berättelsen om relationen till hennes barndomsland, från barndomen och upp till vuxen ålder.

När Anna ännu inte kunde gå flyttade hennes familj till Tanzania, hennes föräldrar Erik och Kerstin Vikström hade blivit kallade att åka ut som missionärer. Afrika blev hennes första medvetna hem. Boken börjar med att berätta om Annas uppväxt. Här har författaren tagit föräldrarnas brev till släktingar och vänner till hjälp för att beskriva livet i Makumira. För mig som själv vuxit upp i Afrika var det mycket fascinerande att läsa om Annas liv som missionärsbarn, det var nästan som ett utdrag ur min egen vardag under tiden i Kenya.

Ett litet barn har inga fördomar och invanda mönster att kämpa med i mötet med en ny kultur, och Anna togs emot mycket väl av tanzanierna. Hon blev med sitt blonda hår prinsessan i Makumira, och hade många hem att slinka in i under sina upptäcktsfärder runt  det egna hemmet. Anna hade ett hem, och det var Makumira med dess röda sand, den färggranna blomprakten, hennes vän kocken Marko och det egna klätterträdet där hon kunde spionera på allt folk som rörde sig på andra sidan häcken. Men en dag skulle hennes värld komma att skakas om ordentligt. När hon var 5 år flyttade nämligen hela familjen till Finland igen.

Här börjar den andra delen i berättelsen. De barfota fötterna skulle pressas in i tjocka strumpor och skor, och Anna skulle glatt hälsa på alla släktingar och vänner som hon inte visste vem de var. Det blev en smärtsam upplevelse när hon förstod att de inte skulle återvända tillbaka till Makumira. Som ett litet barn hade hon inte redskapen för att handskas med en sådan förlust och hon valde att istället förtränga minnet av sitt hem. På så vis kunde inte saknaden nå henne. Anna lärde sig så småningom hur man skulle leva i Finland och Makumira blev ett mycket vagt minne som inte påverkade henne nämnvärt.

Det var först många år senare som hon återvände till Tanzania under en praktiktid i studierna. Mötet med Afrika blev överväldigande. I Anna väcktes minnen till liv, hennes kropp hade inte glömt doften av bränt gräs, swahilis språkmelodi eller Afrikas värme. Hur kunde hon känna en sådan fascination över myrorna i Tanzania, fastän de samma i Finland inte alls väckte samma känslor? Nu skulle Annas resa tillbaka till sitt Afrika börja. Det skulle komma att bli många fler resor till Tanzania innan alla pusselbitar för Afrika-Anna hade fallit på plats. Resan blev inte bara en resa tillbaka i tiden till hennes barndom utan Anna brottades också med vilken plats Tanzania skulle ha i hennes vuxna liv.

Elfenbenshjärtat är en mycket välskriven bok, Anna använder ett mycket beskrivande språk och lyckas sätta ord på sina känslor och upplevelser mycket väl. Ibland känns det nästan som att jag själv är i Afrika. Med sin unga ålder har Anna upplevt förvånansvärt mycket, det är en händelserik livsberättelse man får läsa. Anna är mycket ärlig i sitt skrivande, hon målar inte upp en förskönad bild av varken sig själv eller Tanzania. På det viset blir boken också en tankeställare, där man själv inte förblir oberörd. Jag rekommenderar varmt boken, inte bara för dem som har varit i Afrika utan också för alla andra. Elfenbenshjärtat är en fin självbiografi där berättelsen inte är förutsägbar.

Ingrid Jern

• Beställ från SLEF-Media via webben ›
  eller per telefon +358 (0)6 357 6500