Frågorna om Gud, hans existens och vilja och väsen, tycks genom tiderna ha varit en ofrånkomlig del av människolivet. Så är det fortfarande i vår tid. Även om den pågående sekulariseringen i västerlandet verkar att vilja skjuta frågorna om Gud alltmer i bakgrunden, finns de ändå där. Varför skulle annars världens mest kände nu levande ateist, den brittiske biologen Richard Dawkins, och hans gelikar ständigt angripa tron på Gud i ett sådant högt tonläge och med en sådan frenesi och hätskhet?

En av de mest centrala frågorna om man i dagens värld vill tala om tron på Gud, en fråga som inte kan förbigås, är frågan om gudstrons relation till naturvetenskapen. Det har sagts att det i vår tid pågår ett ”världsåskådningarnas krig” mellan vetenskapen och religionen. Men i så fall borde ju alla vetenskapsmän vara ateister och bara icke-vetenskapsmän skulle vara gudstroende. Men så är det ju inte. I båda grupperna finns det nobelpristagare och andra högt meriterade vetenskapsmän. Sålunda är det inte vetenskapen som står i ett motsatsförhållande till gudstron utan naturalismen, den världsåskådning som säger att allt som finns bara är materia och energi. Men eftersom det är bakom vetenskapens bålverk som Richard Dawkins med flera står och skjuter på gudstron, och eftersom vetenskapen åtnjuter så högt anseende att vad vetenskapsmän säger ofta uppfattas som sant, måste utmaningen antas och frågan ställas: Vad säger egentligen vetenskapen? I vilken riktning pekar den? Hur ser den naturvetenskapliga bilden av vår värld de facto ut idag? Och vilken världsåskådning verkar att äga en bättre överensstämmelse med den bilden – är det naturalismen eller gudstron, ateismen eller teismen?

När man tar sig an dessa frågeställningar, kommer man in på ämnesområden som universums existens, universums finjustering, biosfärens designartade utseende, evolutionens yttersta gräns, fossilmaterialets karaktär, frågan om livets uppkomst – hur det en gång startade här på jorden, frågan om den genetiska kodens uppkomst, frågan om uppkomsten av de oerhört komplicerade samverkande mekanismerna i varje levande cell etc.

Det har under de senaste decennierna visat sig att också för många ledande vetenskapsmän och filosofer har frågan om Gud och hans existens fått förnyad aktualitet och vuxit sig allt starkare på grund av den vetenskapliga forskningens resultat på dessa områden.