Jordglob-09.04.18-GoranSWorld Watch List 2021 listar de femtio länder i världen där kristna förföljs allra mest. Uppföljningsperioden omfattar tiden 1 november 2019 till 31 oktober 2020.

1. Covid-19 förvärrar den sårbarhet som redan finns i socialt, kulturellt och strukturellt hänseende. Ett exempel är näthat. I Indien förvägras kristna mathjälp. Även kristna på landsbygden i Myanmar, Nepal, Vietnam, Bangladesh, Pakistan, Mellanasien, Malaysia, Nordafrika, Jemen och Sudan upplever samma sak.

Covid-19 har inverkat på kristna ledares möjligheter att få lön, särskilt i Afrika och Sydamerika. Utebliven verksamhet har resulterat i minskade inkomster.

Övergreppen har ökat. Att tvingas stänga in sig i sitt hem har utsatt kristna söder om Sahara och i Sydamerika för förföljelse i eget hem. Samtidigt har kristna upplevt ett ökat tryck på att delta i lokala riter och festivaler. Det finns också rapporter om ökad kidnappningar, tvångsomvändelser och tvångsäktenskap.

2. Våldsbenägna islamister utnyttjar covid-19 för att vinna mark i Afrika söder om Sahara. I Sahelregionen får den islamistiska extremismen ökat inflytande när instabila regeringar misslyckas.I Afrika söder om Sahara har våldet mot kyrkan ökat med upp till 30 procent jämfört med förra året.

En förödande konsekvens av covid-19 är att allt fler arbetslösa ungdomar utnyttjas i etniska, stamrelaterade eller religiösa konflikter som rör landområden, naturtillgångar och politik. Tillsammans med extrem islamism leder detta till våldshandlingar som förblir ostraffade i länder där polis eller säkerhetsstyrkor inte ingriper. Handel med både människor och vapen är vanligt.

I Östafrika är invånarna i Mocambique utsatta för våld av en gren inom Islamiska staten i Centralafrika kallad al-Sha-baab som inte hör till al-Shabaab i Somalia. Islamisterna i Mocambique vill införa sharialagar i den mineralrika, men minst utvecklade, norra provinsen vid gränsen mot Tanzania. Terrorgruppen Ansar al-Sunna, inspirerad av bombattentaten mot USA:s ambassader i Nairobi och Dar-es-Salaam år 1998, attackerade kristna byar innanför gränsen mot Tanzania. I Tanzania förekom våld på den islamdominerade ön Zanzibar i samband med presidentvalet 2020. Demokratiska Republiken Kongo plågas av en egen IS-ansluten grupp, Allied Democratic Forces.

Etiopien är under press från etnopolitiska grupper med religiösa undertoner. De påverkas lätt av politisk islam, där Turkiet, Saudiarabien och Iran tävlar om regionalt inflytande.

3. Covid-19 legitimerar ökad bevakning och hårdare restriktioner i totalitära och diktatoriska länder. Kina hävdar att landet agerat kraftfullt för att begränsa covid-19, men de stränga restriktionerna har slagit hårt mot Kinas 97 miljoner kristna.

Det handlar om övervakning som sträcker sig in i hemmen: digital spårning och ansiktsigenkänning. Ett stort antal av Kinas 570 miljoner övervakningskameror är utrustade med ett avancerat ansiktsigenkänningsprogram som registrerar visad ”lojalitet” och uppmärksammar varje avsteg från kommunistiska värderingar. Kyrkor som har sänt gudstjänster online har övervakats och beordrats att sluta sända gudstjänster online.

Den så kallade ”sinifieringen” (assimilation av minoriteter i Kina till den kinesiska identiteten) av kristendomen utvidgades från februari 2020 med nya regler som rör organisation, utnämning av ledare och anställning av medarbetare.

Försöken att göra den kristna tron mer kinesisk fortsätter, vilket bland annat genom ”korrigering” av bibelavsnitt. T.ex. berättelsen i Nya testamentet om äktenskapsbryterskan har förvanskats. Jesus svarar enligt Bibeln att ”den som är utan synd kastar första stenen”. I en officiell kinesisk lärobok i etik står det att sedan anklagarna försvunnit stenar Jesus själv kvinnan och säger: ”Jag är också en syndare, men om lagen bara kan uppfyllas av män utan skuld, då är lagen död”.

4. Nationalism präglad av majoritetens religiösa identitet ökar. I Indien befarar kristna och muslimer att spårningsappar utrustas med sidoappar som registrerar och samlar in information om ålder, kön och folkgrupp. Indien fortsätter att blockera pengar från utlandet till sjukhus, skolor, organisationer eller samfund som drivs av kristna.

Hagia Sofia i Turkiet var världens största kristna ortodoxa katedral när den uppfördes av kejsaren Justinianus I. Hagia Sofia blev moské år 1453 när Konstantinopel erövrades av turkarna. Grundaren av det sekulära Turkiet, Kemal Atatürk, gjorde Hagia Sofia till museum. I juli 2020 fastslog en turkisk domstol att Hagia Sofia är moské. Hösten 2020 gjordes även Choramuséet, ursprungligen kyrka och världsarv, om till moské.

I Istanbul har kristna hotats av högerextrema mobbar. Detta visar hur sekelgamla interreligiösa motsättningar kan blossa upp igen.

I Irak flydde många kristna från Nineveslätten och Mosuls Islamiska statsstyre, och flyttade till provinsen Dohuk i norr. Där attackerades de av Turkiet. Möjligheten till säkerhet och att kunna försörja sig är det som är viktigast för de kristna familjer som har återvänt till Nineveslätten.

5. Covid-19 bidrar till att organiserade kriminella grupper i Central- och Latinamerika kan behålla kontrollen. I Mexico har kampen för att begränsa coronaspridningen hindrat nationella och lokala myndigheter att bekämpa den organiserade brottsligheten.

I fyra regioner har narkotikakarteller infört egna coronarestriktioner. Biskopar, präster och pastorer från både katolska och protestantiska kyrkor riskerar utpressning, att hamna i bakhåll, rånas, beskjutas och till och med dödas om de utmanar narkotikahandeln.

I vissa provinser, exempelvis Guerrero, har kriminella gäng hotat att döda präster som inte håller gudstjänster, trots att regeringen förbjudit religiösa sammankomster under karantänen. På flera platser på landsbygden i Colombia, som kontrolleras av gerillan och paramilitära grupper, har kristna pastorer tvingats vara med och bevaka in- och utfarter för att förhindra smittspridning. Detta har påverkat pastorernas trovärdighet i församlingarna. Samma sak syns i El Salvador och Honduras.