Sändebudet nr 11 / 2012, ledaren

Brita Jern, missionsledare

Vid ett besök i Egyptiska museet i Turin, som näst Kairo hyser världens största samling av egyptiska antikviteter, slogs jag av hur genomgående tanken på livet efter detta var i det forntida Egypten. Mumierna var utrustade med båtar, va­pen och andra nyttigheter som skulle säkra deras fortsätta färd efter döden. Gravväggarna var täckta av hieroglyfer som berättade om hur de döda skulle klara resan till nästa liv.

Dessa attribut var inte ditkastade el­ler nedtecknade i största allmänhet. De var ett medvetet led i tanken på livet efter detta. Egyptierna, liksom andra forntida folk, levde sitt jordiska liv med nästa liv för ögonen.

En storslagen final

När tänkte du senast på himlen?

Vår samtid har jobbat hårt för att få himlatanken undanröjd. Döden är osynlig i vårt samhälle. Dagarna är full­proppade med ljud och aktiviteter, så att ingen ska drabbas av möjligheten att tänka djupare på tillvaron.

Enligt Bibeln är meningen med hela tillvaron ändå den final som Gud har i beredskap åt de sina. En final där hans av syndafallet saboterade skapelse ska upprättas och blomma ut i sin fulländ­ning.

Som en röd tråd genom Bibeln går berättelsen om den möda som Gud har lagt ner på att rädda mänskligheten till en ny himmel och en ny jord. Att genom sin son, Jesus Kristus, återlösa sin ska­pelse, och föra den till de eviga boning­arna, det är vad Gud har satsat på.

För Jesu skull får vi komma till Gud den dag då vi dör. Ändå tänker vi kristna inte särskilt mycket på himlen. Vi rycks med av tidsandan, som försöker få hela vårt sinne och vår varelse fångade av det jordiska.

Som alla andra lägger vi mycken tan­kemöda på vårt yrkesliv eller på pen­sionsdagarna. En tankemöda som skulle må bra av att luckras upp av tanken på himlen. Tanken på himlen ska inte kon­serveras till något gyllene tillfälle långt fram i tiden. Nej, det är just i vardagens stress och bestyr som vi ska låta himlen lysa upp vårt sinne.

Varför låter vi oss inte bäras av den himmelska visionen, den som Gud har låtit oss se just för att vi ska orka framåt?

Om vi för Jesu skull är på väg till him­len, då borde också tanken på himlen, tanken på att få se Gud ansikte mot an­sikte, vara något som vi attraheras av mitt i vår vardag.

Jordelivet får rätt proportioner

Det är först när vi räknar med himlen som livet här på jorden får sina rätta proportioner. Med evigheten för ögo­nen ändras vårt sätt att leva. Allting ses i ett nyanserat ljus. Vår prioritering här blir en annan. Oberoende av hur lyck­liga vi är här på jorden, vet vi att lyckan är långt större i himlen. Tanken på evig­heten kanske får oss att avstå från egen njutning för att tjäna andra, arbeta för Guds rike och fråga efter hans vilja.

Att tänka på himlen är inte verklig­hetsflykt. Tvärtom är det just de kristna som har himlen och evigheten för ögo­nen, som ger sig ut i livets verklighet, för att hängivet arbeta för att andra ska få höra om Frälsaren Jesus Kristus.

Tanken på himlen har fått kristna att besinna att det också finns en evighet utan Gud. Detta föder nöd, både för vår egen och för andra människors fräls­ning. Mot den här bakgrunden blir Jesus och vad han gjort för oss, någonting vik­tigt. Det blir livsavgörande. Det blir det enda nödvändiga.

Tanken på himlen ger oss djup i till­varon. Den ger oss också en förunderlig glädje. Djupt inom oss bär vi en visshet om att vårt egentliga hemland inte är det där vi nu lever, arbetar och bor. Vårt hemland är himlen, där Jesus just nu förbereder vår ankomst. En dag kommer han för att hämta oss dit.

Den största glädjen som finns

I ljuset av detta blir mycket av det som vi nu oroar oss för eller förargar oss över, smått och obetydligt. I stället blir andra saker viktiga – att få bli bevarad i tron på Jesus, att andra ska få höra om honom, att vi ska få mötas i himlen. Tanken på himlen är djupast sett tanken på Gud och Lammet som har segrat. Detta är den största glädje som finns.

Inför vår sista resa hjälper det inte att följa hieroglyfernas välmenta råd. Det enda råd som då håller att lita på är Guds ords löfte om att var och en som tror på Jesus Kristus inte ska gå förlorad utan ha evigt liv.