Erikson-Leif-07.06.16bSändebudet nr 12a / 2014, ledaren

Leif Erikson, hemlandsledare

Sången och musiken har en viktig plats i den kristna församlingen. Så har det alltid varit och så är det ännu idag. Guds ord har inte bara predikats, utan också sjungits in i mänskors hjärtan.

I gudstjänsterna och vid de kyrkliga förrättningarna sjunger vi från psalmboken och i de flesta församlingar finns det kyrkokörer eller andra sånggrupper som berikar församlingslivet med sin sång och musik. I juletid samlar ”De vackraste julsångerna” stora skaror av människor till kyrkorna.

Väckelserörelserna har sina egna sångböcker som används vid deras fester och samlingar. I sångernas innehåll kan man skönja rörelsernas särdrag och teologiska betoningar. Det här gäller också den evangeliska rörelsen sångbok Sionsharpan som i år fyller 140 år.

Martin Luther uppfattade sången och musiken som en Guds gåva. Därför nöjde han sig inte med att predika och skriva böcker, utan han skrev även många innehållsrika psalmer och lånade ofta profana melodier till dessa. Så kom reformationen budskap att både predikas och sjungas in i mänskors hjärtan. I vår nuvarande psalmbok finns 20 psalmer av reformatorn.

Bland annat så här skriver Luther om musikens betydelse och uppgift: ”Erfarenheten visar, att efter Guds ord ingenting förtjänar så högt beröm och pris som musiken, därför att hon är så mäktig att styra och regera över människohjärtats alla böjelser ... Ty ingenting på jorden har stakare förmåga att göra ledsna glada, glada ledsna, de försagda frimodiga, beveka de högfärdiga till ödmjukhet, stilla och dämpa den omåttliga kärleken, lindra avund och hat, ja, vem kan räkna upp alla hjärtans böjelser som regerar människorna ... Ingenting, säger jag, har större kraft att tygla och behärska sinnelagets böjelser än Musica…Musiken är den främsta konsten, ty tonerna gör orden levande.”

I det här numret av Sändebudet ingår en artikel av professor Bernice Sundkvist om Luthers julpsalm ”Av himmelshöjd…” där hon analyserar psalmens text. Sundkvist visar att psalmen som bygger på julevangeliet i Lukas evangeliums andra kapitel har ett väl genomtänkt innehåll.

I de fyra första verserna berättar ängeln – som kommer från ”himlens höjd” – om Guds handlande i Kristus, som föddes av jungfru Maria och som är Guds Son. Det här har skett i Betlehems stall för alla människor.

I de följande verserna förändras perspektivet och den enskilda mänskan kommer in i bilden. Hon tar emot, förundras och tackar för Frälsaren som har fötts och som hjälper i all nöd och ger evig salighet. Det som har skett för alla människor, ”historien”, blir vars och ens egendom.

När Luther skrev sina psalmer ville han inte främst skapa fromma stämningar till människorna, fastän också den dimensionen fanns med, utan han ville framför allt förmedla det kristna budskapet och då var sången och musiken ett utmärkt redskap. Luther visste att ”tonerna gör orden levande”.

Det finns de som menar att ifall man vill undersöka hur någon viss biblisk sanning har förts vidare under någon tidsepok i kyrkans historia, så skall man inte börja med att analysera prästernas predikningar, utan med psalmer och sånger som ofta har sjungits. Motiveringen till det här rådet är att innehållet i psalmer och sånger i allmänhet påverkar mänskor mera än man tror.