17 s efter pingstJesus-ger-liv-i-Nain-2
Text: Luk 7:11–16

Den sjätte juni 1944 kallas D-dagen. Då lyckades de allierade bryta sig in i Frankrike rakt igenom den s.k. Atlantvallen. Inbrytningen blev en vändpunkt i det andra världskriget. Tyskarna blev tvungna att retirera.

Efter den lyckade landstigningen sa man: "Det här är början till slutet för nazisternas skräckvälde". Och så var det ju. Ännu i många månader ställde tyskarna till med mycket förtret. Men det blev allt mera klart att de var förlorare. Till slut var den dagen inne då de måste kapitulera och segern var ett faktum.

Varför tar jag upp det här nu i samband med texten, som handlar om hur Jesus uppväcker en änkas son i staden Nain? – Jo, därför att jag tycker att Jesus här så tydligt visar att han är segraren över alla våra fiender. Till och med döden, som har hållit mänskligheten i sitt strupgrepp allt sedan syndafallets dagar, måste här vika undan.

Jesus visar vem som är Herre, vem som är den starkare. Det betyder inte att den slutliga segern ännu är vunnen. – Precis som tyskarna inte var slagna genast i och med landstigningen i Frankrike. Men uppväckandet av en död var ett av de tecken, som skulle visa att segern är på kommande. Början av slutet på fördärvsmakternas härjande har kommit.

Vad innebär det för oss idag att Jesus är den som har makt till och med över döden? – Betyder det att vi också skall börja be om att de döda skall bli levande?

Låt mig först säga att sådant faktiskt lär ha skett. Jag har läst om en korean som bad i Jesu namn att hans döda son skulle bli levande. Och det lär ha skett. Jag har också sett en video där en nigeriansk pastor intervjuas. Han säger att han efter församlingens ivriga förböner fått liv igen efter att ha dött av sviterna av en bilolycka.
Men i sanningens namn måste vi ju nog erkänna att sådant är ytterst sällsynt. Till och med Jesus själv gjorde ju det här tecknet bara tre gånger.

Det kanske inte är detta som är textens huvudbudskap till oss.

Kan det vara så att Jesus ville visa att eftersom han är herre över den fysiska döden så behöver vi inte vara rädda för den dag när vi en gång skall dö. För han kommer att ta hand om oss. Han sa ju åt Marta, efter att han uppväckt Lasarus: Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig, han skall leva om han än dör. (Joh 11:25)

Jesu härliga ord till Marta läser vi ju ofta vid jordfästningar. Jag brukar tänka mig ordens betydelse ungefär så här: Som kristna är vi genom dopet och tron förenade med Jesus Kristus själv. Han är livet självt. Döden rår inte på honom. Därför får jag tro att jag inte ska behöva skiljas från honom ens när jag dör, utan han tar mig hem till sig och där ska jag få vara tillsammans med honom.

Tänk vilken trygghet att få ha Jesus som sin herre, att få tro på honom som kunde uppväcka änkans son i vår text!

För en änka var hennes son all den trygghet hon hade i livet. När han dog raserades allt för henne. Jesus gav henne tillbaka hennes liv här på jorden. På samma sätt får vi tro att han kan skänka oss ett liv som både gör vårt jordiska liv meningsfullt, och ger oss ett liv tillsammans med honom efter döden.

Kan det månne vara så att Jesus genom att uppväcka Lasarus ville visa oss, att om han en gång är herre över den fysiska döden, så är han också herre över all död – också den andliga döden? I Johannesevangeliet säger Jesus: ... såsom Fadern uppväcker de döda och gör dem levande, så gör också Sonen levande, vilka han vill. (Joh 5:21)

Han som är herre över döden – tänk om han har makt att ge oss en kvalitet av liv som vi inte har i oss själva.  Han säger ju om sig själv: Jag är vägen och sanningen och livet. (Joh 14:6)

Vi kan inte lyfta oss själva i håret. Vi måste få del av hans liv, få det som en gåva – annars kan vi inte ha gemenskap med Gud.

Om en syndig människa börjar söka Gud och finner honom och får en ny mening och glädje i sitt liv – ja, då är detta ett Guds under som är likvärdigt med – ja, större än att en fysiskt död person blir uppväckt. Jag tror att Jesus när han uppväckte döda här på jorden, framför allt ville visa oss att han är den som vill ge liv åt oss, som annars skulle vara andligen döda.

Det faktum att Jesus är herre över döden har konsekvenser för alla oss som har det svårt på något sätt. För dig som ligger och gråter om nätterna, och för dig som inte ser någon utväg, innebär det nytt hopp. Vår text visar att Jesus förstår dig och känner med dig.

Jesus gick fram till den stackars änkan. Han förstod hennes hopplösa situation och förbarmade sig över henne. Han sa till henne: ”Gråt inte!”  Dessa Jesu ord var inte tomma ord. De uttalades av honom, som på korset skulle besegra döden, synden och djävulen. Sedan tilltalar Jesus den döde: Unge man, jag säger dig: Stig upp! 

– Vad jag älskar detta Jesu ord JAG. I det finns all tröst, all makt, allt hopp, all glädje som vi behöver. Det här är början till slutet av den ondes skräckvälde!

Johan Eklöf
prost, Lappfjärd

*
(Sändebudet 9/2010)