Jesus-och-den-blinde-mannen20 söndagen efter pingst • Text: Joh 9:24–38

Berättelsen i Johannes 9 om hur Jesus botade en blindfödd man är som ett långt och noggrant förhörsprotokoll med fem huvudpunkter. Men varför har så mycket kring detta under fått så mycket plats i vår Bibel? Ja, en bidragande orsak är att Jesu under i alla tider tagits emot inte bara i hänförd tro, utan också skeptiskt ifrågasatts. Under är ju händelser som normalt inte händer.

Vi får ta del av den första ”utredningen” av undret. Berättelsen ger intryck av en äkta ögonvittnesskildring. Bibeln är inte påhittade historier eller legender där historia och fantasi blandas ihop. Bibeln handlar om rena rama verkligheten, just som det var när det hände, exakt beskrivet.

Den blindfödde mannen sade att Jesus helat honom. Jesus hade spottat på marken, knådat ihop en deg och strukit på den blinde mannens ögon. Sedan hade han på Jesu uppmaning gått och tvättat sig i en damm och när han återvände kunde han se. Mannen hade bara lyssnat och följt Jesu uppmaning.

Mannens grannar, släktingar och vänner fick höra mannens berättelse. De var förvirrade och visste inte hur de skulle tänka eller tro. Därför förde de honom till den tidens andliga ledare, fariséerna.

Fariséerna trodde inte på mannens berättelse. Därför kallade man på hans föräldrar som vittnen. Föräldrarna vittnade om att deras förut blinde son börjat se. Men de vågade inte – fastän de visste det – säga att det var Jesus som helat honom. Orsaken var att de som vågade säga att Jesus var Messias uteslöts ur synagogan.

Ibland kostar det något att vara kristen. Då finns risken att göra det lätt för sig och försöka smälta in i mängden, om den allmänna opinionen är mot Jesus. På kort sikt kan man därigenom tro att man skyddar sig själv och sina närmaste, men på lång sikt riskerar man att förlora kontakten med Gud.

På många sätt kostar det också idag att vara en kristen. Om en muslim konverterar till kristen tro är det bokstavligen livsfarligt. På vissa håll i världen bränns kyrkor. I vårt eget samhälle kan man med förakt bli kallad religiös om man alltför mycket visar sig i kyrkan. Om någon på Facebook vågar stå för klassisk kristen tro i brännande aktuella frågor, brukar kommentarerna kunna bli hätska och beska.

För unga kristna är det inte lätt att gå emot kamrattrycket beträffande sexuell samlevnad, användning av alkohol och hur man lever till exempel under helgen. Richard Wurmbrand (1909–2001) blev fängslad och torterad eftersom han bland annat vågade ifrågasätta att staten motarbetade kyrkan. Wurmbrand skriver i en av sina böcker: ”Kristna som inte blir hatade är det något fel med.”

En andra gång kallade fariséerna till sig mannen som fått sin syn. Denna gång gör de saker som vi skall akta oss för att göra. De var fyllda av osund andlig stolthet. Deras största stolthet var Mose, han som lett Guds folk ut ur slaveriet i Egypten och gett dem Guds lag.

All andlig stolthet där något annat blir större än Jesus är farlig. Risken är att den personliga relationen till Jesus tappas bort. Paulus skriver om rätt andlig stolthet: För min del vill jag aldrig berömma mig av något annat än vår Herre Jesu Kristi kors. (Gal 6:14)

Sedan gjorde sig fariséerna skyldiga till andliga övergrepp. De försökte tvinga mannen att tro som dem, att Jesus inte kunde vara Gud. De behandlade mannen omänskligt och kallade honom ”syndig alltigenom”. De lade sten på den börda han redan bar.

Han hade kanske tagit till sig den tidens tänkesätt att han var blind därför att någon i hans familj gjort någon specifik synd och att Gud straffat dem för det. Han och hans familj hade blivit utpekade som speciellt stora syndare.

Kvar där står mannen – visserligen glad över att kunna se, men med sin inre börda mer tyngande än någonsin. Fariséerna hade varken kärlek eller sanning. Hur är det med dig och mig?

En andra gång kommer Jesus till mannen. Denna gång kommer han i omsorg om hans själ, i bekymmer för hans känslor och hans tro.

Jesus ger mannen hans andliga syn genom att avslöja att han är Människosonen, sann Gud och sann människa. Jesus hade och har makt över naturlagarna. Han kan göra under. Men Jesu största makt är att kan förlåta synder och att han kan öppna andligen blindas ögon. Berättelsen slutar med att mannen kommer till tro på Jesus, faller ner och tillber honom.

Kristen tro handlar om en personlig relation till Jesus. Vi människor är oss lika genom alla tider. Vi föds andligen blinda, med ett uppror och en skeptisk inställning till Gud och allt det han gör när han vill komma oss nära genom Jesus. Vi behöver ständigt på nytt få öppnade ögon för vem Jesus är.

Ibland, när det är hans vilja, helar han kroppen och gör andra under som en påminnelse om vem han är, för att vi skall tro att han är Allsmäktig, samtidigt Gud och människa. Sist, men inte minst, vill han vara din och min personlige Frälsare.

Ingemar Klemets,

kaplan, Vörå

*

(Sändebudet 10/2017)