Eutanasi-2"Varje civiliserat land bör ha dödshjälp", sa Björn Ulvaeus i en intervju med Expressens Malin Roos i tisdags.

Den snart 70 år gamla musikern skjuter inte från höften; han har tänkt över detta noga. Ulvaeus medverkar i Alzheimerförbundets bok "Innan jag glömmer bort mig själv" med en nekrolog - över sig själv. I denna berättas att Björn Ulvaeus tagit sitt liv: "Han kände en trygghet i att genom vapnet ha herraväldet över sitt eget liv, i ett land där man inte anser att en medborgare ens i sitt fulla förstånd har rätt att bestämma över det fullt ut."

Det sista är förstås en sanning med modifikation - det är ju inte olagligt att ta livet av sig. Däremot kan man inte få aktiv dödshjälp.

Varför inte? Varför ska en svårt lidande människa inte kunna få en dödlig cocktail i landet där förnuft och individens rätt hyllas?

Framför allt därför att man inte kan förutse konsekvenserna, när dörren väl har öppnats på glänt. Vi riskerar att hamna på ett sluttande plan där "svårt lidande" blir ett alltmer generöst tolkat begrepp.

Det tycks finnas fog för sådana farhågor.

I Nederländerna började man 1990 göra kartläggningar av antalet fall av dödshjälp. De ökade från år till år. Men 2005 bröts trenden, antalet föll tillbaka till 90-talets nivåer. Det kan ha berott på att frågan började debatteras flitigt, både i Holland och i andra länder.

Men trendbrottet var inte slutet på historien. 2012 var ökningen 13 procent och antalet "dödshjälpta" hade fördubblats sedan 2002. En förklaring kan vara att man 2012 införde mobila dödshjälpsteam som åker hem till folk. Nu kunde människor som fått nej av sin husläkare lättare få en "second opinion".

En annan form av sluttande plan återfinns i Belgien. Där legaliserades aktiv dödshjälp för vuxna 2002. Från i år omfattar den även barn, utan nedre åldersgräns. Kraven är visserligen hårdare än för vuxna: barnet ska befinna sig i livets slutskede. För vuxna räcker det med "outhärdligt lidande".

Men definitioner kan glida.

I september i år fick en fängslad belgisk våldtäktsman och mördare rätt till aktiv dödshjälp. Han var inte sjuk, men ansåg sig vara drabbad av "outhärdligt psykiskt lidande".

Den stora faran kan vi ha fått en föraning om från Schweiz. I maj deklarerade dödshjälps-organisationen Exit att "livströtta äldre Exit-medlemmar bör få assisterat självmord utan läkarintyg".

De äldre och "äldre äldre" blir allt fler och kommer att kosta det allmänna allt mer. Risken kan inte uteslutas, att samhällen i den gamla världen, inklusive vårt, diskret enas kring idén att det vore en välgärning för äldre att få "dö värdigt". Och om seniorer ska få dö värdigt, borde kanske ynnesten utsträckas till andra som inte har det så lätt.

Med tiden kan rätten att dö förvandlas till en plikt. Åtminstone för medborgare som kostar samhället mer än de smakar.

Vilket är motsatsen till civiliserat.

Ledare i Expressen, 20.11.2014

(http://www.expressen.se/ledare/ledare-ratten-att-do-kan-bli-en-plikt/, 20.11.2014)