1989-EUU-Laane-Nigula-kyrka-BeatriceNyholmEvangeliska Ungas ungdomskör sjunger i Lääne-Nigula kyrka i juli 1989. Foto Beatrice Nyholm.

I samband med Estlands självständighet år 1991 ökade möjligheterna för andlig verksamhet i Estland. Under sovjetepoken trycktes sådan verksamhet ner av myndigheterna. Genom Guds nåd bevarades trots yttre tryck en spillra av Kristustroende i Estland. Som bönesvar fick de i början av 1990-talet se allt fler människor söka sig till församlingarnas gudstjänster.

Estlands evangelisk-lutherska kyrka (EELK) var för de flesta ett naturligt mål. Den hade en stark ställning redan under Estlands första självständighetsperiod, före senaste krig. Bland de nio kyrkosamfund som idag finns i Estland är den lutherska kyrkan störst med cirka 170 000 medlemmar. Estland är ett land med cirka 1,4 miljoner invånare, varav 60 % har estniska som modersmål. Resten är i huvudsak ryskspråkiga.

På grund av prästbrist har en kyrkoherde i Estland ofta ansvar för flera församlingar, vilket medför en förhållandevis stor arbetsbörda. Församlingsprästen får lön i relation till antalet församlingsmedlemmar, som ofta är litet. Församlingarna har inte beskattningsrätt. Att dela präst med en annan församling och ha gudstjänster varannan söndag är en lösning som tillämpas.

Svenska Lutherska Evangeliföreningens Estlandsarbete tog sin början efter en körresa till Estland år 1989, då kontakter knöts mellan de båda länderna. Ganska snart, efter de första kontakterna till Estland, tillsatte Evangeliföreningens styrelse ett organ för arbetet, Estlandskommittén. Kommittén skötte sedan kontakterna till den lutherska kyrkan i Estland och ansvarade för planeringen av SLEF:s insatser i de lutherska församlingarna i Estland.

Körbesök blev upptakten till SLEF:s Estlandsarbete

1989-EUU-bussarna-BeatriceNyholmEvangeliska Ungas ungdomskörs bussar under Estlandsturnén 1989. Foto Beatrice Nyholm.Kontakterna som knöts år 1989 började med ett besök av SLEF:s ungdomskör, Evangeliska Ungas ungdomskör. Den resan hade sin bakgrund i ett tidigare besök i Estland av SLEF:s dåvarande musikledare Göran Stenlund, som besökte Estland i syfte att hitta ett resmål för Evangeliska Ungas ungdomskör inför sommaren 1989.

Samtidigt sökte Evangeliska folkhögskolan i Vasa (Efö) kontakt med Nuckö gymnasium i Estland för att därifrån om möjligt kunna rekrytera studerande. Det var Kristina Nybäck-Käld som tog brevkontakt med Nuckö gymnasium, som i sin tur sökte möjligheter att utbilda sina lärare i svenska.

1989-Kullamaa-kyrka-BengtStrengellKullamaa kyrka fylldes till mer än sista plats vid Evangeliska Ungas ungdomskörs första besök i Estland år 1989. Foto Bengt Strengell.Evangeliska Ungas ungdomskörs Estlandsresa var den första fria gruppresan på landsbygden i Estland, och i synnerhet den första fria gruppresan till det tidigare militära området Nuckö. Fem elever vid gymnasiet inbjöds och skrevs in på Evangeliska folkhögskolan i Vasa.

Estniska studerande i Finland

Körbesöket från Finland inspirerade också en grupp ungdomar i Lääne prosteri i västra Estland att senare bilda en ungdomskör med staden Haapsalu som centrum. Kontakterna fortsatte med att elever från Estland under ett antal år studerade språk i Evangeliska folkhögskolan i Vasa. I takt med ökade språkkunskaper deltog de också i övrig undervisning i skolan.

Genom Efö har många som sedan blev anställda eller i övrigt aktiva inom Estlands evangelisk-lutherska kyrka fått utbildning, en utbildning som enligt uppgift gett dem inre förnyelse. Tiden på Efö gav också esterna en god förebild för hur en kristen skola kan fungera.

Efter avslutade studier återvände de till sitt hemland. De första estniska eleverna vid Efö översatte också några skrifter till estniska. Det var Se på Jesus, Lilla trosläran och Vad är kristendom? (Looda Jeesusele, Väike usuõpetus, Mis on ristiusk?). Lilla trosläran kom att få stor betydelse för många konfirmander i Estland.

Yttre mission

2007.09.14-Leedjarv-Rael-Atemo-GoranSRael Leedjärv på Atemo i Kenya. Foto Göran Stenlund.En studerande, Rael Leedjärv, fick via SLEF kallelse att åka som missionär till Kenya under åren 2004–2008. Som stöd för henne uppgjordes inför utresan ett samarbetsavtal mellan SLEF och Estlands lutherska kyrkas Missionscentral, det första i sitt slag.

Att Estlands lutherska kyrka genom SLEF fick möjlighet att ha en egen missionär i Afrika gjorde att många ester blev mer bekanta med missionsarbetet rent konkret.

Gruppbesök och scoutarbetare

Till kontakterna har också hört gruppbesök från Estland till Finland. Körer och andra grupper har besökt både större och mindre fester, såsom SLEF:s årsfester och missionfester, men också till exempel nyårslägret i Karleby.

2011.07.01-Mutso-Heikki-Strengell-Bengt-GoranSVid SLEF:s årsfest 2011 i Övermark framförde Heikki Mutso en hälsning från Estland med Bengt Strengell som tolk. Foto Göran Stenlund.SLEF hade under tiden november 1996 (från 21.8.1995 på halvtid) – 31.3.2012 en anställd arbetare i Estland, Heikki Mutso. Han verkade inom Lääne prosteris ungdomsarbete, men främst inom scoutrörelsen, ett arbete som nådde hela Estland.

Vädjan om missionärer

Behovet av undervisning i den kristna trons grunder var i mitten av 1990-talet stort i Estland. I det sammanhanget bad EELK om hjälp i evangelisationsarbetet av missionsorganisationerna i Finland, bland dem SLEF. I anhållan, som var undertecknad av dåvarande ärkebiskop Jaan Kiivit, bad man konkret om missionärer.

Evangeliföreningen besvarade anhållan med att föreningen i mån av möjlighet fortsätter med sin evangelisationsverksamhet i Estland. Resurser för sändande av missionärer på heltid fanns inte, medan predikobesök i viss omfattning kunde genomföras.

Predikoverksamhet

1990-t-Karu-kyrka-NadehjonenKören Nådehjonen sjunger i Käru kyrka.I oktober månad år 2003 inleddes den predikoverksamhet som Evangeliföreningen bland annat hade nämnt i sitt svar till Estlands kyrka på deras bön om missionärer.

Det första predikobesöket gjordes av två präster och fyra lekmannapredikanter till fem församlingar i Lääne prosteri och en i Järva prosteri. Det var starten till en verksamhet som har utvidgats geografiskt till flera församlingar och tidsmässigt till två predikobesök per år, allt på frivillig basis.

I predikoverksamheten har Juhani Martikainen, Hans Sandberg och Bengt Strengell deltagit regelbundet, men också andra har varit engagerade. Några av platserna som besökts är brödraförsamlingarna Harku i Tallinn, Nissi, Rapla, Hageri och Nabala. Lutherska kyrkans församlingar som besökts är bland andra Paide, Käru, Vändra, Raasiku (Harju-Jaani), Kuusalu, Loksa, Leesi, Randvere, Jüri, Paldiski, Lääne-Nigula, Hapsal, Nuckö, Nõva, Kullamaa, Rapla, Vahastu, Martna, Märjamaa, Piirsalu, Lihula och Hanila.

Sång och musik

1990-t-PredikantkorSång av Estlandspredikanterna Hans Sandberg (t.v.), Bengt Strengell och Juhani Martikainen. Längst till höger Lars Lövdahl.Under predikobesöken medverkar predikanterna vid söndagsgudstjänster och därutöver inne i veckan vid möten tillsammans med den inomkyrkliga herrnhutiska väckelserörelsen (brödraförsamlingarna). I det sammanhanget upptäcktes vid ett besök i ett bönehus en gammal evangelisk estnisk sångbok.

Vid en jämförelse med Evangeliföreningens sångbok, Sionsharpan, fann Juhani Martikainen över 100 sånger som var gemensamma för de båda sångböckerna. Detta ledde till en översättning av sånger från Sionsharpan till estniska, för användning i mötesverksamheten i Estland, och småningom till utgåvan av en sångbok, Siioni Kannel.

1990-t-Karu-moteMöte i Käru.I de lutherska församlingarna i Estland finns i regel ingen tradition med mötestillfällen utöver söndagsgudstjänsterna, förutom i de församlingar där den herrnhutiska väckelserörelsen verkar. Predikningarna som SLEF:s estlandspredikanter håller, översätts på förhand och framförs i regel på estniska eller via tolk.

Efter gudstjänsterna och mötena är det ofta tillfälle till samvaro. Samtalen vid kaffe- och matbordet är betydelsefulla. Till gudstjänster och mötestillfällen kommer dock endast ett fåtal ungdomar. I evangelisationsarbetet skulle det vara viktigt att nå också ungdomen i Estland. Ungdomsarbete i församlingarnas regi finns på en del håll, men det är inte särskilt allmänt.

Kristen litteratur på estniska

1990-t-Minu-oma-vihikEtt par häften av SLEF:s barnmaterial "Min egen bok" har översatts till estniska.En undervisning som är av stor betydelse är församlingarnas konfirmandundervisning, som når både unga och äldre. I samband med att Estland blev självständigt var tillströmningen till församlingarna stor och konfirmandklasserna också stora, eftersom många under en femtio års parentes hade gått miste om kristen undervisning. Ett stort behov av undervisningsmaterial uppstod. Evangeliföreningen kunde som nämnts bidra med en kursbok i troslära, Lilla trosläran, Väike usuõpetus.

Under Estlandsarbetets senare år har en åttasidig tidning på estniska, Kristuse Arm, getts ut i samband med predikobesöken under våren och hösten.

Till SLEF:s förlagsarbete har hört också musikdokumentation. SLEF har bandat flera estniska körer som senare gett ut kassetter och skivor. Pionjärarbetet var en bandning med Lääne-Nigula församlings ungdomskör Doxa. Församlingen gav sedan av det inbandade materialet ut en av de första estniska kristna musikkassetterna någonsin. Också radioarbete har hört till SLEF:s estlandsarbete. Radion är av stor betydelse, eftersom den når sådana som kanske inte söker sig till kyrkan.

Ungdomsmissionsresor

Från år 2012 har SLEF genomfört ungdomsresor till Estland i evangelisationssyfte, i första hand för medverkan vid barn- och familjeläger, främst i västra Estland. Dessa evangelisationsresor verkar att ha fyllt ett viktigt syfte, i och med att många estniska församlingars egna resurser att ordna barn- och familjeläger är mycket begränsade. Från sommaren 2016 har resorna koncentrerats till Dagö.

Brita Jern,
missionsledare

Källor:

Tiit Salumäe (2009). Föredrag vid SLEF:s årsfest i Kronoby 26.6.2009.

Hans Sandberg (2008). Föredrag vid SLEF:s årsfest i Kristinestad 27.6.2008.

Bengt Strengell (2009). Artikel i årsboken Hemåt 2009.

Bengt Strengell (2010). Artikel i festskriften I evangeliets tjänst.