Hutchinson-Ian-4Jag är professor i kärnfysik och ingenjörsvetenskap vid MIT [Massachusetts Institute of Technology, ett av världens främsta universitet, övers. anm.], och idag firar jag Jesu uppståndelse. Det gör också dussintals av mina kolleger. Hur är det möjligt?

Hypotes 1:

Vi talar inte om en bokstavlig uppståndelse. Kanske är det bara en inspirerande myt, som skulle motivera spridningen av Jesu ädla etiska undervisning? En bokstavlig uppståndelse står i strid med de kända naturlagarna. Kanske kan vetenskapsmän fira uppfattningen att Jesu ande lever vidare, medan hans kropp förblir i graven?

Men de första lärjungarna vittnade om en fysisk uppståndelse. Hur skulle en osanning logiskt kunna främja hög moralisk karaktär? Hur skulle en lögn ha kunnat få apostlarna att uthärda de ytterligt svåra förföljelser som de mötte under kristendomens första tid? Och är det förenligt med vetenskaplig integritet att fira en myt?

Hypotes 2:

Vi tror verkligen att den jude som levde under det första århundradet och kallades Jesus från Nasaret uppstod kroppsligen. Mina kristna kolleger vid MIT – och miljoner andra vetenskapsmän runtom i världen – tänker sig att ett bokstavligt mirakel som Jesu uppståndelse på något sätt är möjligt. Och vi följer en lång tradition. De som grundade den vetenskapliga revolutionen och många av de mellanliggande århundradenas största vetenskapsmän tog den kristna tron på allvar. För Robert Boyle (som formulerade "Boyles lag" om gaser och år 1660 var med och grundade Royal Society [Storbritanniens nationella vetenskapsakademi]) var uppståndelsen ett faktum. För James Clerk Maxwell (vars "Maxwells ekvationer" från år 1862 sammanfattar en rad elektromagnetiska fenomen) förstärkte en djup filosofisk analys hans tro på uppståndelsen. Och för William Phillips (nobelpristagare år 1997 för metoder att infånga atomer med laserljus) rubbar vetenskapen inte förtroendet för uppståndelsen.

Att förklara hur en vetenskapsman kan vara kristen är i själva verket väldigt enkelt. Vetenskapen motbevisar inte uppståndelsen och kan inte heller göra det. Naturvetenskapen beskriver de normala upprepningsbara funktionerna i naturens värld. Huvudbetydelsen av begreppet naturen är verkligen, som Boyle poängterade, händelsers normala förlopp. Mirakel sådana som uppståndelsen är till sin natur onormala. Det behövs ingen modern vetenskap för att få oss att inse att människor inte uppstår från de döda. Det visste man utmärkt väl redan under det första århundradet – lika väl som man visste att den som fötts blind inte återfår sin syn som vuxen, eller att vatten inte plötsligt kan förvandlas till vin.

Kanske har vetenskapen fått världen att verka mera begriplig – fast den i vissa avseenden verkar mera förunderlig och gåtfull. Kanske var vidskepligheten allmännare under det första århundradet än i dag – även om drömmarna hos dagens sportfanatiker och det stora intresset för sidor om astrologi ibland får mig att undra. Kanske var människorna på den tiden mera öppna för möjligheten av mirakel än vi är i dag. Men ändå var det lika uppenbart under det första århundradet som för oss, att uppståndelsen var omöjlig inom ramarna för händelsers normala förlopp. Just därför såg man den som en mäktig demonstration av Guds makt.

Även om vetenskapen logiskt sett inte kan avgöra om mirakel ska tas i beaktande eller inte, kan den nog vara ett användbart redskap när man undersöker påståenden om nutida mirakel. Den kan tänkas avslöja självbedrägerier, bluffar eller missuppfattningar. Om någon har setts sväva på en skenbart flygande matta i sitt vardagsrum, kan upptäckten av kraftiga elektromagneter i källarvåningen mycket väl göra sådana påståenden osannolika. Men om vetenskapen inte lyckas finna något tillintetgörande bevis, då är den oförmögen att på ett eller annat sätt avgöra om någon rapporterad oförklarlig händelse verkligen inträffade, eller att bevisa att den var övernaturlig. Vetenskapen fungerar genom upprepningsbara experiment och observationer. Mirakel är, per definition, onormala och icke-upprepningsbara, och därför kan de inte prövas med vetenskapliga metoder.

Den i dag allmänt spridda materialistiska uppfattningen att händelser som strider mot vetenskapens lagar helt enkelt inte kan inträffa, är en metafysisk trossats, inte ett vetenskapligt faktum. Och inte nog med det, dogmen om att naturlagarna är "okränkbara" är inte nödvändig för att vetenskapen ska fungera. Vetenskapen ger naturliga förklaringar till naturliga händelser. Den har inte någon förmåga eller något behov av att hävda att det inträffar bara naturliga händelser.

Så om vetenskapen är oförmögen att avgöra frågan om huruvida Jesu uppståndelse inträffade eller inte, är det då omöjligt för oss att bedöma rimligheten i påståendet? Nej. I motsats till vad många tror, är vetenskapen inte vårt enda sätt att nå fram till sanningen. I fallet med Jesu uppståndelse måste vi beakta de historiska vittnesbörden. Och de historiska beläggen för uppståndelsen är minst lika goda som för nästan alla andra händelser i forntidens historia. Uppståndelsens extraordinära karaktär och betydelse utgör en unik kontext, och forntidens historia är ovillkorligen svår att fastställa. Men att bara utgå från att vetenskapen har visat att uppståndelsen är omöjlig, det är helt enkelt en intellektuell undanflykt. Vetenskapen visar ingalunda något sådant.

Hypotes 3:

Jag blev hjärntvättad som barn. Om du har läst så här långt och ännu undrar hur en professor vid MIT på allvar kan tro på uppståndelsen, kanske du gissar att jag blev hjärntvättad att tro på den som barn. Men nej. Jag växte inte upp i ett hem där jag blev lärd att tro på uppståndelsen. Jag kom till tro på Jesus under min studietid vid universitetet i Cambridge och döptes i kapellet vid King's College på min tjugonde födelsedag. Jesu Kristi liv, död och uppståndelse är fortfarande lika fängslande för mig nu som de var då.

Påsken 2016.

Ian Hutchinson,
professor i kärnfysik och ingenjörsvetenskap,
MIT [Massachusetts Institute of Technology]

(http://www.veritas.org/can-scientist-believe-resurrection-three-hypotheses/, 25.3.2016)

[Översättning: Göran Stenlund]