Johannes Bäck

1. I ditt dyra namn vi vågar börja, Herre, än ett år. Fruktlöst är det att vi frågar vad det är som förestår. Ty då du är med oss, Herre, måste ändå allt gå väl, om än lidandet dessvärre också kommer oss till del.

2. På ditt dyra namn vi hoppas, det är, Herre, än vår rätt. Framtidsvägens rosor knoppas i de löften som du gett. Lär oss då att alltid grunda
på ditt namn vår barnatro! Vad som sedan än må stunda kan vi dock i trygghet bo.

3. För ditt dyra namn vi åter kämpa vill ännu ett år, och vi ber att du oss låter följa dig som allt förmår. Våra egna krafter sviker om du inte med oss går, men med dig vår ovän viker och till slut blir segern vår.

4. I ditt dyra namn så gärna vill vi vandra framåt än mot det mål som likt en stjärna lyser klart för vandraren. Skulle vägen ändå tyckas
bli för mödosam och svår, skall det i ditt namn dock lyckas oss att följa dina spår.

5. I ditt dyra namn vi dröjer i förväntan år från år, mot förlossning blicken höjer medan vintern blir till vår. Och när våren är förliden, kommer sommarn ljuv och blid. Då, o Jesus, ger du friden som består till evig tid.