Torka-Kenya-M-AarnioI Etiopien är förföljelsen ofta beroende av vilken typ av kristen du är eller var du bor. På grund av regeringens speciella förhållande till den etiopiska ortodoxa kyrkan förföljs andra – särskilt evangeliska och pingstprotestanter – av staten och den ortodoxa kyrkan. Kristna som lämnar den ortodoxa kyrkan utsätts för familjens och samhällets påtryckningar och kan utsättas för betydande misshandel. Dessutom kan kyrkor begränsas från att hålla religiösa sammankomster.

Den andra viktiga faktorn för förföljelse i Etiopien är islamisk extremism. Särskilt i de östra och sydöstra delarna av landet kan konvertiter till kristendom från islam trakasseras och förtryckas av sina familjer och omgivande samhällen. I vissa regioner nekas kristna tillgång till samhällsresurser och upplever utstötning och diskriminering. Dessutom utsätts kristna för våld när islamiska extremister angriper kyrkor och hem.

Kristna kvinnor står inför risken att tvingas gifta sig med icke-kristna och förväntas sedan följa sin mans religion. Och om en kvinna konverterar till kristendomen i ett icke-kristet område är det troligt att hon kommer att skiljas från sin man och eventuellt förlora vårdnaden om sina barn.

Även om kristendomen är majoritetsreligionen i Kenya har det inte stoppat förföljelsen från att spridas. Kristna som bor i och runt den nordöstra delen av landet måste leva med rädslan att de när som helst kan hotas av islamiska extremistgrupper som al-Shabaab. Särskilt kristna med muslimsk bakgrund i nordost- och kustregionerna lever under konstant hot om attack – även från sina närmaste släktingar.

Organiserad brottslighet är också ett allvarligt problem. Korrupta tjänstemän misslyckas ofta med att vidta åtgärder mot förföljare – vilket ökar potentialen för ytterligare incidenter mot kristna.

I de norra regionerna möter kristna kvinnor och flickor verbalt övergrepp och social avvisning. De står också inför risken för död, bortförande eller tvångsäktenskap om de hittas av al-Shabaab. Kvinnor och flickor som konverterar till kristendomen från muslimsk bakgrund riskerar att nekas vårdnad om sina barn och tvingas gifta sig.

Kristna män i den nordöstra regionen står inför den största risken för fysiska övergrepp och avrättningar från radikala muslimer och al-Shabaab. I tidigare attacker mot kristna i byar dödades bara män.

I Turkiet är den religiösa nationalismen mycket stark och växer, vilket sätter enorm press på kristna. Atmosfären med ökad nationalism lämnar litet utrymme för att förkunna ett annat budskap, och kristna måste vara mycket försiktiga med att dela sin tro med andra, eftersom det kan väcka misstankar.

Att konvertera till kristendomen från islam är inte olagligt, men omvända kommer sannolikt att möta motstånd från sin familj och lokalsamhället. Farorna innebär att vissa troende döljer sin omvändelse.

Kristna har begränsad tillgång till statlig anställning och upplever diskriminering i den privata sektorn, till exempel arbetsgivare. Eftersom religiös tillhörighet fortfarande registreras på gamla identitetskort och det elektroniska chipet med nya identitetskort är det lätt att diskriminera kristna sökande.

Källa: Open Doors World Watch List 2021

Jordglob-09.04.18-GoranSWorld Watch List 2021 listar de femtio länder i världen där kristna förföljs allra mest. Uppföljningsperioden omfattar tiden 1 november 2019 till 31 oktober 2020.

1. Covid-19 förvärrar den sårbarhet som redan finns i socialt, kulturellt och strukturellt hänseende. Ett exempel är näthat. I Indien förvägras kristna mathjälp. Även kristna på landsbygden i Myanmar, Nepal, Vietnam, Bangladesh, Pakistan, Mellanasien, Malaysia, Nordafrika, Jemen och Sudan upplever samma sak.

Covid-19 har inverkat på kristna ledares möjligheter att få lön, särskilt i Afrika och Sydamerika. Utebliven verksamhet har resulterat i minskade inkomster.

Övergreppen har ökat. Att tvingas stänga in sig i sitt hem har utsatt kristna söder om Sahara och i Sydamerika för förföljelse i eget hem. Samtidigt har kristna upplevt ett ökat tryck på att delta i lokala riter och festivaler. Det finns också rapporter om ökad kidnappningar, tvångsomvändelser och tvångsäktenskap.

2. Våldsbenägna islamister utnyttjar covid-19 för att vinna mark i Afrika söder om Sahara. I Sahelregionen får den islamistiska extremismen ökat inflytande när instabila regeringar misslyckas.I Afrika söder om Sahara har våldet mot kyrkan ökat med upp till 30 procent jämfört med förra året.

En förödande konsekvens av covid-19 är att allt fler arbetslösa ungdomar utnyttjas i etniska, stamrelaterade eller religiösa konflikter som rör landområden, naturtillgångar och politik. Tillsammans med extrem islamism leder detta till våldshandlingar som förblir ostraffade i länder där polis eller säkerhetsstyrkor inte ingriper. Handel med både människor och vapen är vanligt.

I Östafrika är invånarna i Mocambique utsatta för våld av en gren inom Islamiska staten i Centralafrika kallad al-Sha-baab som inte hör till al-Shabaab i Somalia. Islamisterna i Mocambique vill införa sharialagar i den mineralrika, men minst utvecklade, norra provinsen vid gränsen mot Tanzania. Terrorgruppen Ansar al-Sunna, inspirerad av bombattentaten mot USA:s ambassader i Nairobi och Dar-es-Salaam år 1998, attackerade kristna byar innanför gränsen mot Tanzania. I Tanzania förekom våld på den islamdominerade ön Zanzibar i samband med presidentvalet 2020. Demokratiska Republiken Kongo plågas av en egen IS-ansluten grupp, Allied Democratic Forces.

Etiopien är under press från etnopolitiska grupper med religiösa undertoner. De påverkas lätt av politisk islam, där Turkiet, Saudiarabien och Iran tävlar om regionalt inflytande.

3. Covid-19 legitimerar ökad bevakning och hårdare restriktioner i totalitära och diktatoriska länder. Kina hävdar att landet agerat kraftfullt för att begränsa covid-19, men de stränga restriktionerna har slagit hårt mot Kinas 97 miljoner kristna.

Det handlar om övervakning som sträcker sig in i hemmen: digital spårning och ansiktsigenkänning. Ett stort antal av Kinas 570 miljoner övervakningskameror är utrustade med ett avancerat ansiktsigenkänningsprogram som registrerar visad ”lojalitet” och uppmärksammar varje avsteg från kommunistiska värderingar. Kyrkor som har sänt gudstjänster online har övervakats och beordrats att sluta sända gudstjänster online.

Den så kallade ”sinifieringen” (assimilation av minoriteter i Kina till den kinesiska identiteten) av kristendomen utvidgades från februari 2020 med nya regler som rör organisation, utnämning av ledare och anställning av medarbetare.

Försöken att göra den kristna tron mer kinesisk fortsätter, vilket bland annat genom ”korrigering” av bibelavsnitt. T.ex. berättelsen i Nya testamentet om äktenskapsbryterskan har förvanskats. Jesus svarar enligt Bibeln att ”den som är utan synd kastar första stenen”. I en officiell kinesisk lärobok i etik står det att sedan anklagarna försvunnit stenar Jesus själv kvinnan och säger: ”Jag är också en syndare, men om lagen bara kan uppfyllas av män utan skuld, då är lagen död”.

4. Nationalism präglad av majoritetens religiösa identitet ökar. I Indien befarar kristna och muslimer att spårningsappar utrustas med sidoappar som registrerar och samlar in information om ålder, kön och folkgrupp. Indien fortsätter att blockera pengar från utlandet till sjukhus, skolor, organisationer eller samfund som drivs av kristna.

Hagia Sofia i Turkiet var världens största kristna ortodoxa katedral när den uppfördes av kejsaren Justinianus I. Hagia Sofia blev moské år 1453 när Konstantinopel erövrades av turkarna. Grundaren av det sekulära Turkiet, Kemal Atatürk, gjorde Hagia Sofia till museum. I juli 2020 fastslog en turkisk domstol att Hagia Sofia är moské. Hösten 2020 gjordes även Choramuséet, ursprungligen kyrka och världsarv, om till moské.

I Istanbul har kristna hotats av högerextrema mobbar. Detta visar hur sekelgamla interreligiösa motsättningar kan blossa upp igen.

I Irak flydde många kristna från Nineveslätten och Mosuls Islamiska statsstyre, och flyttade till provinsen Dohuk i norr. Där attackerades de av Turkiet. Möjligheten till säkerhet och att kunna försörja sig är det som är viktigast för de kristna familjer som har återvänt till Nineveslätten.

5. Covid-19 bidrar till att organiserade kriminella grupper i Central- och Latinamerika kan behålla kontrollen. I Mexico har kampen för att begränsa coronaspridningen hindrat nationella och lokala myndigheter att bekämpa den organiserade brottsligheten.

I fyra regioner har narkotikakarteller infört egna coronarestriktioner. Biskopar, präster och pastorer från både katolska och protestantiska kyrkor riskerar utpressning, att hamna i bakhåll, rånas, beskjutas och till och med dödas om de utmanar narkotikahandeln.

I vissa provinser, exempelvis Guerrero, har kriminella gäng hotat att döda präster som inte håller gudstjänster, trots att regeringen förbjudit religiösa sammankomster under karantänen. På flera platser på landsbygden i Colombia, som kontrolleras av gerillan och paramilitära grupper, har kristna pastorer tvingats vara med och bevaka in- och utfarter för att förhindra smittspridning. Detta har påverkat pastorernas trovärdighet i församlingarna. Samma sak syns i El Salvador och Honduras.

protest-mot-dodade-kristna-i-kenya-2014-foto-sabahionlineWorld Watch List (WWL) 2022

Ungefär 360 miljoner kristna förföljs för sin tro på Jesus Kristus, av dem upplever 312 miljoner allvarlig förföljelse. Förföljelsen har ytterligare ökat under det senaste uppföljningsåret, visar WWL 2022. År 2018 var var tolfte kristen i världen förföljd. År 2018 är var sjunde kristen förföljd. I Afrika har siffran ökat från var åttonde till var femte kristen.

Mest förföljelse i Afghanistan
Inför år 2022 har Afghanistan ersatt Nordkorea som det land i världen som har flest förföljda kristna. Det är omöjligt att leva öppet som kristen i Afghanistan. Kristna konvertiter riskerar allvarliga konsekvenser om deras nyfunna kristna tro upptäcks. Om de inte lyckas fly landet blir de dödade. Detta var vardag redan innan talibanerna tog över, och under 2021 har situationen blivit ännu värre, meddelar Open Doors.

Tio-i-topp-listan
De tio länder där kristna har utsatts för störst förtryck och våld under år 2021 är Afghanistan, Nordkorea, Somalia, Libyen, Jemen, Eritrea, Nigeria, Pakistan, Iran och Indien.
Trender
World-Watch-listan 2022 visar fyra trender: 1) Talibanernas maktövertagande stärker jihadisters tro på en slutlig global seger, 2) Allt fler kristna befinner sig på flykt, 3) Kina är vägledande inom statligt reglerad religionskontroll och 4) Covidrestriktioner används för att försvaga kyrkan.

Etiopien på plats 38
Etiopien är ett land med lång historia av kristendom, islam och ett land med många olika stammar. Det finns spänningar mellan kristna och muslimer, och mellan ortodoxa kristna och protestantiska kristna. Religionsgrupperna är dessutom alla stora och inflytelserika och ser varandra som hot.

Överlag har förtrycket mot kristna ökat i Etiopien, trots att landet har flyttats ner två placeringar på World Watch List. Motståndet har ökat inom familjelivet, kyrkolivet och samhällslivet.


Turkiet fortsättningsvis på 50-i-topp-listan
Turkiet ligger nu på plats 42. Trots att det har sjunkit på World Watch List, är Turkiet fortfarande ett land där kristna riskerar betydande förföljelse. Den turkiska identiteten blir i allt högre grad knuten till islam. Alla andra möts av misstänksamhet och diskriminering.
Alla kristna är under press i Turkiet, men konvertiter från islam är sannolikt de mest utsatta, likaså kristna flyktingar från länder som Iran, Irak och Syrien. En god nyhet är att i bland annat Turkiet har våldet mot kyrkor minskat, kanske tack vare att planerade attacker förhindrats av covid-19-restriktioner.

Källa: Open Doors

Underkategorier